Lördagens guldkorn var telefonsamtalet...

...en kvart in på lördagen med Staffans kompis, som från en skramlande tunnelbanevagn glatt berättade hur de tänkte fira hans födelsedag.
Oj, oj, va kul dom har, tänkte jag och minns andra t-baneresor i min ungdom. Då var man skräckslagen så fort klockan närmade sig tio för vi hade lärt oss att i Stockholms underjordiska värld var det livsfarligt kvällstid.

Jag har svårt att tänka mig att fem biffiga bodensare, skrålande på norrbottniska, ska tycka att det är läskigt. Månne är det tvärtom - kanske lägger nollåttorna benen på ryggen? Fniss.
//E.

Fredagens guldkorn är...

...att det just är fredag. Och att jag åkte hem EN HEL TIMME tidigare för att ordna ett familjeparty.
//E

Torsdagens guldkorn är texten...

...som en av mina kämpande elever knåpat ihop.
Inlevelse! Engagemang! Poetiskt språk!
Japp. Defenitivt dagens höjdare.

//E.

Onsdagens guldkorn är fotot...

... som föll ur en anteckningsbok då jag dammade en hylla. Det får tala för sig själv. Som ett tips kan jag säga att fotografen var jag.
Fniss.

E.

Tisdagens guldkorn är samtalet....

...med en kille i åttan som råkat göra ett misstag.
Tänk om alla vuxna människor på samma sätt kunde se sina misstag och vara villiga att rätta till det så fort som möjligt. Dessutom med en storsinthet och empati som är värd ett Fredspris. Då skulle världen se annorlunda ut.

Sådana guldkorn räddar min vardag många gånger.

//E.

Måndagens guldkorn är ljusbrickan...

...som lyser upp varje middagsbord! Dessutom med ljus från kära skrivarvänner - man blir ju skrivsugen bara man ser detta!
/E.

Söndagens guldkorn är hallonen...

...jag hittade bakom friggisen. Tre stora, klarröda bär, kvarlämnade av trastarna som troligen partajat värre där bakom boden. Svartvinbärsbusken har jag nämligen skänkt till fåglarna då den inte har varit särskilt produktiv i år. Det beror väl på åldern. Den ser ut att ha hängt med sen huset byggdes på femtiotalet. Dessutom har jag källaren och frysen tämligen full av bär sedan år tillbaka.

Hallonen har snärjt sig in i svartvinbärstjorvet och sprängt fram med rekordfart: två tjocka spröt växer mot himlen och ser ut som om de ägde halva världen. I fjol hade jag nog tio hallon... Tror att de fick pryda en tårta på farfars födelsedag.

Dagens fynd, mina vackra, röda bär, fick ta plats i en glasflaska tillsammans med en näve svarta vinbär och det ett litet pytteäpple från vårt äppelträd. Vatten fylldes på och det hela fick pryda middagsbordet tillika släcka törsten. Det var gott, ska jag säga! Tänk vad tre hallon kan göra!

//E.

Lördagens guldkorn är den gröna...

...tillbringaren, karaffen eller vad det nu kallas. Ja, det är i alla fall en gammal grön grej jag hittade på loppis. Lördagen har gått i loppistecken, inklusive besöket på Svenssons fik på Frösön, så man riktigt kände sig som en gäst på femtiotalet. Därför var det helt rätt att köpa en gammal tillbringare i tjockt grönt porslin. Och den tänker jag ha som vinkaraff.

För övrigt lämnade den hemvändande sonen oss IGEN och anser sig numera vara stockholmare. Det är spännande hur allt rör sig i vår lilla värld.

//Morsan

Fredagens guldkorn är alla skratt...

...som hördes i rådhuset idag när jag och mina kollegor jobbade. Och sushilunchen, ej att förglömma. Sushi, hörni, ett måste!

//E.

Torsdagens guldkorn är partidebatten...

...som mina elever hade idag.
Vissa stunder i skolan inser man att man har ett toppjobb och skulle aldrig byta det mot något annat. Vad vore livet utan kloka, roliga och kaxiga tonåringar?

//E.

Onsdagens guldkorn är biblioteket...

...som ska ha söndagsöppet efter nyår!


Jag blev verkligen lycklig ska jag säga er. Hur många söndagar har jag inte önskat att denna fantastiska guldgruva ska hålla öppet så man kan fylla sin tråkdag med inspiration och ett ökat flöde av välbefinnande i själen. Särskilt var det en period då kidsen var i busåldern och vi skulle ha behövt denna oas för att rulla oss i gratisäventyr för alla åldrar. Helst på söndagar, denna sega tid i veckan då världen liksom sov.

Dessutom tror jag att fler, som liksom jag, kan ha lite svårt för söndagar skulle hitta dit och kanske inse värdet av en stunds läsning i godan ro. Till och med finns möjligheten att lyssna på god musik under tiden, om man nu så önskar.

Ett tag försökte jag leka bibla själv hemmavid och åkte iväg med stora bagen. Sen gick jag omkring där bland hyllorna och fyllde en liten vagn med böcker slumpvis. Det var inte så noga vad det var, det fick bli en överraskning. Grejen var ju att detta var gratis och man kunde ju alltid rata allt och byta ut högen dagen efter. (Om denna nu inte var en söndag...)

Jag minns särskilt en gång, då jag i desperat galopp för att hinna innan biblioteket stängde, rev ner böcker i vagnen och kom hem med en bautabok om Galapagosöarna, en historiebok om finska vinterkriget och ett par böcker om konsten att duka ett bord. Där fanns också en bok som bland annat berättade hur man gör då man kysser någon och lite till, ett par böcker om foto, tror jag, och sen var det några romaner av författare jag aldrig hört talas om. Dessutom hade jag varvat barnhörnan så det fanns både Pettson och Mamma Mu och en seriebok med TinTin. Varför minns jag det? Jo, jag tog ett foto av bokhögen då den spreds ut på vardagsrumsbordet.

Det var på den tiden jag hade minst fyra unga boende hemma och jag vet att pussboken försvann in i något tonårsrum och att maken läste TinTin. Resten blev liggande framför soffan nån vecka och var det nån som tittade in måste man ha trott sig komma till en alldeles särdeles litterär familj.

Jaha? Och? Tja, jag läste Mamma Mu och Pettson femtio gånger och upptäckte något nytt varje gång i Sven Nordqvists fina bilder. Och så ritade jag en bild med inspiration från Galapagosboken.

Nu blir det inte ofta bokbord hemma men jag kan tänka mig att jag kurar i nån fåtölj på biblan åtskilliga aptråkiga söndagar i januari med ett minibokbord bredvid mig.

//E.