I morse i min dvala var jag i det soliga köket i Såå. Det var sent 60-tal och söndagsmiddag. Köket luktade älgstek och smör och vaxduk. Och något obestämbart som jag långt senare förstått var slaskhinken som alltid stod under diskbänken fylld med i första hand kaffesump.
Mormor gjorde steken, så välstekt att den föll isär när den skivades. Gräddsås och kokt potatis, rögullöuga -"de hænn peran va fin, dom". Och så gelé från källaren som jag fick springa och hämta. Där stod dom på rad i sina fina små geléglas, noggrant paraffinerade.
Till efterrätt färskplockade rödvinbär med vaniljsås och lite extra socker. Jag gillade aldrig rödvinbärsefterrätterna, men sa aldrig något för det liksom hörde till hela grejen med det hemlagade och hemodlade. Dessutom fick man ta obegränsat med socker eftersom bären var sura. Vaniljsås på det så gick det att äta ett par deciliter röda vinbär. Än idag minns jag smaken så tydligt, eller kanske hellre hur det kändes att tugga på bär och känna den sötsyrliga saften samtidigt som det knastrade gott av socker.
Ja, alltså, jag bara minns det i morse i den där härliga dvalan efter nattsömnen. Kanske kom det för mig eftersom dagen skulle ägnas åt röjning i ett annat gammalt hem: Solberg, där vi flyttade ihop -77 . De senaste tolv åren har vi mest haft det som förråd och innan dess huserade både hyresgäster och svärfar här under många år. Det förfaller och vi behöver agera. Idén om airbnb kom för oss på nån av resorna. "Så här skulle vi kunna göra i Solberg också"... Det är bara att det ska göras. Nå, nu är vi igång. Röjning dag ett. Maken har röjt alla buskar och jag samlar saker till storloppis.
Ibland bryter jag ihop och ibland blir jag hyperaktiv. Och lite nostalgisk. Vår första måltid i vårt första hem var så klart fisk från sjön med gräslök från trädgården och rögullöuga från morsan. Då kände man sig vuxen med gubbe, hus och jobb i stan. Samtidigt fanns det jag gillade: lite vildvuxen trädgård, sjön med båten och långdraget och en veranda att dricka kaffe på med hemlagad sockerkaka. Tre år höll det, sen längtade vi till stan.
Nu till fortsättning av röjningen.
/E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar