Allt blev som det skulle bli, enligt tradition och önskemål. Jag vet inte riktigt vilkas önskemål mer än mina och makens. men hoppas på fler. Rent krasst.
Nåja, annars hade vi inte haft en sådan uppslutning. Det är sällan alla fyra ungar är samlade. Ungar var det länge sen de var, i och för sig, men för den skull är de inte av mindre vikt. Trots deras vuxenhet är de samma gamla ungar då de kommer hem, bara mer självgående.
Min nya situation i livet, som stöd åt gammal mor, gör att jag har fått ändra på en del saker och att det ska bli som man tänkt vet man aldrig. Det får i alla fall mig att fundera på det man tar för självklart i livet och hur det ska bli på den egna ålderns höst om man är ensam, Eller hur vi kommer att ha det om vi är två i tjugo-trettio år till, vilket man kan hoppas på. Friska, helst, tack.
Mamma är frisk men minnet är inte som förr. Igår skrattade hon ändå faktiskt då vi hämtade henne för julmiddag då hon glömt att det var julafton, trots att två barnbarn varit där någon timme tidigare och klätt granen. Vi skrattade också. Vad ska man annars göra?
"Det gör inget, nu får vi minnas åt dig", sa David tröstande och klappade sin mormor på armen när hon klagade över hur det blivit. Så självklart.
Jag tänker mycket på alla mina jular och känner tacksamhet. Skrattade lite år mig själv då jag hör mammas återkommande kommentarer om jularna eka i mitt eget huvud.
"...och så enhenn maten som dras ut och in, ut och in" när jag för femte gången på ett dygn dukar fram skinka och sill.
Jag tänker på mormor och hennes chokladkok då hon satt vid spisen med sleven i hand och hade ett öga på kastrullen och ett på oss. I vartenda skåp låg paket, inslagna i tomtepapper.
" Gå int in i kammarn!" sa hon barskt.
Och i förrgår var det jag som motade ut två vuxna barn som provade ta sig in i sovrummet för att låna badlakan.
"GÅ INTE IN DÄR!"
Bakom dörren stod oinslagna julklappar.
Vi käkade skinka, revbensspjäll, sill, lax, jansson, köttbullar och tjälknul. Någonstans provade jag att förändra något och frågade familjemedlemmar lite försiktigt vad var och en önskade på julbordet och att det var fritt fram för läckerheter som sushi och tibetansk biffpanna. Ett antal frågande ögon först, sedan, med skärpa i tonen, räknades samma saker upp som de växt upp med. (Lutfisken är tyvärr borta, uppenbarligen är det bara jag som gillar det. I hela världen?) Men varför ändra ett vinnande koncept? Suck. Fast jag lever ju av fisk och därför hamnade både blåbärssill och ingefärssill på bordet. Nya sorter - HAHA!
Julefriden har sänkt sig över oss just nu. Granen (fanns ingen tall i år, vilket kommer att som vanligt straffa sig med barr i bokhyllan till midsommar) doftar skog, juleljusen brinner i varje rum, till och med på toa, julegröten är äten och mamman var med på det också, piggare idag med julklappskoftan på, och alla ungdomar är samlade hos yngste brorsan för TVspelsmaraton innan middag.
Vad gjorde jag när jag var tjugofem på juldagen? Slappade i soffan hos mamma? Det ska jag ta reda på.
/E
 |
| God jul på dig! |
.JPG)
.JPG)
