söndag 27 maj 2012

Mors dag....

Det gjorde inte så hemskt ont att fira mors dag på hojen och ta en tur längs Storsjön och upp mot fjällen.
Inte gör det så hemskt ont att bo i Jämtland heller. 
Eller va säger du?
Oviksfjällen från Måläng

Drommen

Åreskutan och Storsjön från Måläng

Måläng

Kabbeleka i fjällbäcken

fredag 25 maj 2012

Bautabjörken och sommartankar

Kolla!

Detta är vad jag ser om mornarna. I alla fall om jag sover utan att dra för sovgardinerna, som vi kallar de mörkfärgade tunga saker som jag hänger upp av hänsyn till vår nattsömn. Jag gillar Bautabjörken. Så länge inte Dagmar eller nåt annat argsint funtimmer härjar. Då är jag rädd för den. Bautabjörken alltså.

Som jag längtat efter den ljusgröna färgen. EN kväll gick jag till sängs och suckade över att trädet var grålila. Vaknade morgonen därefter och trodde jag var i en annan värld. Vilket jag också var, helt plötsligt! Den ljusgröna. Den ljuvliga. När man aldrig går och lägger sig och när man vill vara uppe i svinottan för att inte missa nåt. Trött som en gnu sitter jag här framför datorn i köket och förbereder grillmiddag mentalt. Snart ska det bli action också. Snart, bara kaffet gjort sitt.

När jag var liten var jag lika hänförd. Och inte tog det slut bara för att jag var fjortis lite senare i livet. Då skrev jag spaltmeter i dagböckerna om ljuv sommargrönska och ljusa sommarkvällar. Och framförallt - eftersom jag är uppväxt i ett trähus uppskattade jag också den där lukten som fanns hemma. Det luktade varmt trä, liksom. Till sommarkvällarna hemma hörde också ljud; bruset från stora vägen, bondens höfläkt, grannens feta hund som försökte skälla och enstaka skratt från folk som fanns i närheten av järnvägen.


Ännu lite tidigare i livet satt jag på huk i stora garderoben och glodde på en döende "Blåman". Sommarvärmen stekte träet, det knäppte och knakade i kvällssolen och den stora skalbaggen kämpade där den låg på rygg. Svartblå och läskig. Mormor hade sagt att dom kunde bitas. Jag satt länge och tittade, funderade på om den skulle få hjälp att överleva eller om jag skulle göra omvärlden en tjänst och låta odjuret dö en kvalfylld död där på garderobsgolvet i sommarkvällen, medan mormor dukade fram kvällsfika. Jag valde det senare. Stackars Blåman! Undrar om det kommer att straffa sig?


En gång satt jag på bron här på Slingervägen och glodde på sommarkvällen och funderade över sommartecken, lukter, ljud och minnen. Här hörs naturligtvis hojtrafiken och motorgräsklipparna och så stinker det grillat i kvarteren. Då vet man. Det förekom aldrig hemma på vischan i min gröna ungdom. Jo, kanske att man hörde en och annan hoj (troligen av samma kaliber som den jag äger idag) och då spetsade jag öronen minns jag och drömde mig iväg. Det händer att jag gör det nu också....

Hm, dags för mig att bidra till grillstanken.
Återkommer i gryningen.
/E



söndag 20 maj 2012

Hej igen...

Jag håller på att göra en hemsida med ett enkelt program som inte tillåter varken det ena eller det andra utom en massa länkar....
Därav min bloggfrånvaro. Jag hade liksom hoppats på att på ett par veckor (MAX) skulle jag ha en flashig hemsida med sjutton underkataloger till var och en i familjen som vill vara med och så skulle jag hänvisa dit när tanter kommer och frågar var jag har min ateljé alternativt affär. Det händer nämligen att tanter frågar om det.

Nå, tanterna har fått mitt mobilnummer och jag har blåsor på fingrarna av allt tangentpickande och dessutom har jag utökat min svärordlista med några fler mustiga påhitt.
"Du behöver inte veta något om hemsidor. Med några enkla tryck skapar du din..." Blablabla. Just nu har vi en kycklinggul påskdesign på vår hemsida för att jag känner för det. Min familj är icke tillfrågad. Eller jo, en son nickade förbindligt, liksom, då jag visade honom var han kunde be SINA tanter kolla upp honom. Han är musiker. Då behöver man ha en hemsida. Han kan få plats i min, som en av kycklingarna.

Skrivklådan kom som ett brev på posten efter ett par veckor. Det är ju bra. Jag ska nog ha kvar bloggen, den är betydligt mer lätthanterlig än nåt sprättans hemsideprogram. Saken är bara den att det vore fint att ha bildgalleriet nånstans eftersom jag ritar rätt mycket just nu och tanterna vill köpa mina teckningar. Det gäller att smida.

Men för att inte fastna vid datorn och vara en dålig förebild för mina vuxna barn så tog jag tag i altanskurningen igår. Altanskurandet tillhör sommarfestligheterna i mitt liv. Det brukar börja i maj då första värmen kommer och efter en dags underbart skurande, pyntande och pimpande blir det grillmiddag med en första sittning i den såpdoftande Vita Världen. I år var det regn, 6 grader varmt och jag hade tre tröjor på mig. Men det ska ju ske. Och jag kunde ju som sagt inte glo på skärmen hela lördagen.

Såpa luktar det inte, den var slut. Fick bli Ajax. Penséerna kanske överlever kölden, de lyste ju upp sin plats, så klart. Brandslangen trilskades och sprutade ner halva mig då jag skulle skölja golvet varpå jag fick rysligt ont i halsen i kylan. Men då jag väl börjat gick det ju inte att sluta. Jag framhärdade och slogs med prylhyllan och allt björkskräp som grannens bautaträd förser oss med. Rikligt, kan jag säga. Jag dränkte björkfrön i Ajax och frös om tårna och röt åt familjen att sätta på ugnen. Nån grillning var det inte tal om.

Då kom sommaren haltande på mitt våta golv. Jag slängde mig ner platt på mage och glömde halsont och kyla. En stor humla makade sig fram. Var hade den stackarn sovit? I nån gammal kruka med plastblommor?

Jag avslutade rengöringen av Vår Vita Värld och gjorde humlan sällskap en kvart. Den travade på. mer kavat för varje minut och styrde målmedvetet mot den vita spetsgardinen med pappersrosorna. På nåt sätt kändes det som ett hopp om att sommaren är på väg. För då bor det humlor på vår altan. Stora, tjocka, feta och mjuka ser dom till att det blir stämning. Dom bor i prylhyllan, det vet jag. Där skulle jag också trivas. Bland björkfrön och stadsdamm och en skvätt Ajax.

Varsågoda - ett antal altanbilder att njuta av....direkt från Vår Vita Värld.
Hejhopp!


















E.

tisdag 1 maj 2012

Sällan

Bloggen ligger just nu nere för fönyelse, men kommer snart igen med samma tillägnan till mina barn som just nu tar vara på livet utan att veta om det.

Under tiden får ni titta på en fantastisk bild av körsbärsblom i Kungsträdgården i Stockholm. Dream on, säger jag bara.

/E.

Lilla mamma

I går var jag på besök hos mamma. Anhöriga skulle få information. Och fylla i en enkät. Vi var inte många själar där och efter en deci...