söndag 14 augusti 2016

Juli - högsommar. Rapport från 300-mila på en BMW.




Sommaren har hittills varit så varm och vacker som en sommar nånsin kan vara. Och som vanligt har vi rest. Etapp ett - Bergen.
Nu går vi på nonchalant rutin. Packlistan prickas av, hojarna tankas och så drar vi när andan faller på. Ofta sent eller skittidigt. Sällan mitt på dan. Tältet är alltid med för säkerhets skull. Men vi har på senare tid ohämmat bokat vandrarhem och stugor då det inneburit mindre stök och mer semesterlyx. 

I år hade vi sett ut en tur från Östersund via Bergen till Danmark och hem mellan Vänern och Vättern och senare Gästrikland typ. Men ibland blir inte allt som man tänkt sig. Våra hojresor har alltid funkat enligt planerna men denna gång ändrade vi resrutten av olika orsaker i Bergen och for hem. Det viktigaste var ändå att få träffa sonen i Bergen en hel vecka! Mammahjärtat kände sig upplyft länge efter det och gör än.

Vi startade med att åka till Trondheim och sova där. Transportsträcka - detta ord som innebär att bara ta sig från stan. Så långt det går. Efter en natt på Singsaker kunde vi starta mot Bergen och hålla oss till E39an, samma rutt som för ett par år sen. Kändes bra. Då skulle jag få passera den där trollska, gröna dalen igen. Efter Bergen var vår ursprungliga idé att åka längst kusten ner till Kristiansund och ta färja till Danmark. Men vi ändrade det hela till att passera Hardangervidda och köra in i Sverige direkt via Stenungssund. Och sedan hem. Så fick det bli.

Bilder får tala. Det är det bästa. 

Middag intages efter start i Åre på gamla kära Bykrogen som degraderats till ett simpelt Sibylla. Vi sitter och ser ut på vägen och där satt jag också för 40 år sen och glodde. Då väntade jag på min nuvarande livskamrat tillika ressällskap. Hur det kan bli. Nåväl. Vädret är ju toppen och vi är på väg till Trondheim...

....och som vanligt till Singsaker sommarhotell. Där har vi varit några gånger nu. Vi sover gott och äter god frukost för billig peng. Rekommenderas.

Eftersom jag gärna vill se Ålesund har vi bokat in oss på hotell ett par nätter. (Lyxliv för åldrade bajkers..?)
Vi kör efter gps därav olika små utflykter på ställen som inte alltid är så framkomliga. Men utsikten är ju vacker. Jag har ingen aning om var detta är men definitivt i närheten av Ålesund.

Aha! Gratis lefser i rullpack. Ålesunds Flyghotell levererar. 

Ålesund

Uppe från Fjellstua har man panoramautsikt över stan. Vi fuskar och åker sightseeingtåget dit upp. Andra går ca 400 trappsteg upp på berget och torkar svetten ur pannan. Värmen är det inget fel på.

Ålesund åt andra hållet från Fjellstua

Gott om vatten i stan.

Byen är känd för sin jugendstil. Stan brann ner och byggdes upp igen, nästan alla hus i centrum är i jugendstil.

Liten båt i icke-jugendstil.

Gatuvy. Vi promenerar och går runt stan.

Vi lämnar Ålesund och ger oss ut på vägarna igen med destination Bergen. Det är många färjor på vägen om man tar E39an. Vid ett tillfälle passerar Hurtigrutten i ett litet sund.

Bilden ger ingen rättvisa åt platsen. Men denna dal, som man åker genom, söder om byn Jölster och ca en mil framåt, är helt fantastisk. Man är helt omsluten av gröna väggar som av och till tycks lodräta. Till höger finns ett kristallklart grönt vatten som inte syns i bild, en älv. Jag får en känsla av sagan om ringen....

Färjefolk

Så kommer vi då fram till Bergen och denna glade bartender ska se till att pappan får sin 60-årspresent förverkligad: whiskyprovningen på The Tasting Room som vi väntat på sedan i april.


Lite barhäng har vi allt. 


Bloggerskan flanerar i ett Bergen med hög luftfuktighet, som man säger...

Här är andra flanörer inför trivsam samvaro i en fin stad.
Glada damer i en gul bil i en rockig och rollig restaurant a la Pulp Fiction

Glada killar i andra änden av den gula bilen i den rockiga och rolliga restauranten a la Pulp Fiction.
God mat får vi också.

Efter en god middag blir det till att röra på benen runt stan. Så fint att bli guidad av dessa två Bergenbor.
Som sagt

Kvällssol. Mmmm...

En kväll att leva länge på.

När solen försvann...

...gick vi in på en liten pub som var en fröjd för (bildlärar-)ögat. Fullt av grejer, tavlor, teckningar, prylar och lagomt galet över huvudtaget. Bar Barista.

En nattlig runda i de centrala delarna av Bergen.


Midnatt. Närmast en liten båt som till vardags skjutsar människor över vattnet i viken.

En annan dag besöker vi Magic Ice isgalleri. Nyöppnat. Vi fryser och dricker vindrinkar ur isglas. Galleriet hyllar Grieg, Munch och Klimt.
Isdrottningen

Som att gå i en frysbox.



OK, en bild på iskungen också. Vin och tranbärsdricka i en smaklig blandning. (Svalkande gott...)


Ute är det varmt. En liten plats på Bryggen.

Stadsvy.

En annan stadsvy.


Nu blir det whiskyprovning!

Under ledning av sonen smakar och luktar vi på allt som dukats fram för oss i The Tasting Room´s källare. Det blir en resa genom Skottland, proffsigt guidad av Staffan.
 Vi både skaffar favoriter och avfärdar någon. Roligt och trevligt och intressant. Det vill vi göra om!



En nattlig bild på Bryggen efter en trevlig kväll. Snart dags att åka vidare.


Packning av hojar på Neumanns gate.




Vi snirklar oss fram längs vattnet på smala vägar. Målet är nu att ta oss över Hardangervidda så småningom.

Vi pausar på Lothe camping i Utne vid Hardangerfjorden, mitt i äppelodlingsområdet. 

Under en promenad på kvällen råkar vi passera Norges största träd (?), i alla fall till stamomfånget.
En gammal ek.

Och här odlas äpplen och sedan bryggs äppelmust.

Nu blir det åka av. Nästa dag bjuder på en del moln till att börja med, men vi ska ta oss över fjället.

Dimman lättar

Stigningen börjar. Paus för att se tillbaka.

Trollstigar finns det överallt. Även här.


Molnen lättar och vi gör en vidunderlig resa över  en del av Hardangervidda.
Våffelpaus på fjället.

Avslutningsbilden på etapp 1 av vår hojsemester sommaren 2016 får komma från Karlstad.
Därifrån raka spåret hem.
Kallstasola skiner och vi vilar på hotell igen. Det är det värt.
Vi ska smälta Hardangervidda och längta efter nästa upplevelse en annan gång.


Lev väl!
/E.

Augusti - den mjukmörka. Rapport från 220 mil på en BMW.

Igen. Så fort vi tvättat hojarna, druckit födelsedagspartyts sista kaffeslurk, städat ut efterlängtade och nu saknade ungdomar och lämnat tillbaka partynycklarna packar vi motorcykelväskorna igen. NU ska det bli Danmark! Wihoooo!

En natts sömn. En titt på kartan. Shit. Vi tar andra hållet, det regnar i Danmark. För mycket. Liiite regn är bara väder. Men att planera in en semester i en ständigt strilande, jämngrå vattenmassa - nejtack. Det behövs inte. Alltså andra hållet, mot Nordnorge.

Jag är glad som ett litet barn och skuttar runt i förhoppning om att kunna besöka Riksväg 17 igen. Det var flera år sen vi åkte där men helt oförglömligt. Ett nytt landskap bakom varje krök,  Kystriksveien - världens vackraste resa.... Mjaha. Vi tankar och far och i Storuman,  lagom till lunch, beställer vi stuga i Mo i Rana för natten. Och sen då? Ja, vi kan ju alltid se Lofoten. Det är en osedd fläck på vår norska mc-karta. Bilder får tala, som vanligt.
En kort paus i Tärnaby. Ryfjället och Gäutajaure. Mot Mo i Rana!

En knapp mil norr om Mo i Rana campar vi i fin stuga.

Jag kollar upp midnattljuset. Ingen risk för mörker här uppe än...

Vi närmar oss spännande områden. Efter ett par hastiga beslut tar vi av från E6an och åker in på den fantastiska Kystriksveien för att få blå himmel.

Utsikt mot Aldersundet med Liatinden i bakgrunden

Lovund


Aldersundet


Färjeläge


De sju systrarna

Hoppsan, vi råkar passera polcirkeln. 

Näst sista färjan innan Bodö

Man få stanna och titta ibland, kolla filmkameran, ta några djupa andetag. Njuta av naturen.

Nu till sista färjeläget innan Bodö.

Melöy. Utsikt mot Svartisen, Norges näst största glaciär. 

Melöy med Holandsfjorden.

I år resignerade jag. Ja, det är många och långa tunnlar. Bara att tugga i sig mer än en halvmil långa saker med dåligt ljus ibland. Höjdpunkten (?) var nog den som gick i spiral nerför under någon del av Hardangervidda...men det var ju förra resan.

Så här ska det vara.

Som att ha en gigantisk gråsten bakom sitt hus.


Framme i Bodö. Samma stuga som för fem år sen! Ja, inte mycket har hänt här inte. Enkelt men billigt och bra.

Kvällstur över klipporna vid fjorden.





Väggmålningar och målade cyklar fyller Bodö. Det här året är Bodö värd för ett antal cykeltävlingar och därför pyntas kommunen med 200 färgglatt målade cyklar. Staden fyller också 200 år. Coolt.

Vi som INTE cyklar just nu, hoppar på färjan till Lofoten, en resa på tre timmar väntar då vi valt att åka Bodö - Moskenes.

Lämnar Bodö i det blå...

...och några timmar senare ser vi väggen av spetsiga berg, Lofoten.

Moskenes


Vi ska bo mitt på Lofoten så vi åker till Leknes.

Landskapet skiftar.

Vår vilodag ägnas åt vikingafestivalen Lofotr.

Här skrattas det mycket....och vi äter gott.

En del av Lofoten

En annan del. På väg till Unstad och havet. Notera hålet i bergväggen. Där kom vi ut...


Det finns inte många träd i den här delen av övärlden

Unstad och surfingparadiset. Längst bort på stranden till höger i bilden finns en kyrka. Tälten tillhör mest troligt surfskolan.

Surfers Paradise? Atlanten, i alla fall.

Vi åker runt på Lofoten men på en knapp vecka hinner man inte se mycket. Men det vi får se stärker bara vår lust att fortsätta besöka Norge varje sommar.







På väg mot Svolvaer för att sedan övernatta lite längre upp i Lödingen inför färjan till Bognes norr om Fauske. Det gäller att anpassa turen hem så vi kommer undan eventuella skyfall.

Svolvaer

Svolvaer

Svolvaer

En omväg för att ta sig till Lödingen bjuder vi oss själva på. Laukvik.

Mot Lödingen

Nu är vi tillbaka i Sverige och i höjd med Padjelanta nationalpark. Kråkmofjellet.

Kan detta vara Kviturfjället?

Mot tunnel, 7 km lång. Suck.

Check av kamera. Inte filmat som den ska? Då måste vi ta om turen på den mycket smala vägen (stigen) som slingrade sig nära bergväggen med stup på ena sidan och branta hårnålskurvor. Junkerdalen.

Japp. Tillbaka. 

Över fjället mot Arjeplog. Där ska vi proviantera för att åka vidare mot Storuman och sova över. Det ska gå....


Ja, just, ja, polcirkelbilden. Som förr i världen. En annan hojresa.


Storuman. Nästan natt. Campingvärden kommenterar mig som dränkt katt och tröstar med att bastun är varm. Det tackar vi för. Vi hade i alla fall tur med vädret, för det var bara de sista milen vi blev dränkta. Vi avslutar hojtur två och semestern med god mat och dryck. 

Det var det, det.

/E

När en ny årstid håller på att födas fram...

...blir jag alltid så trött. Det är som om jag själv är med och krystar. OK, liiiite lättare förlossningar har jag framåt vårvintern. Men ...