söndag 15 maj 2016

Maj - favoritmånad. April försvann ur sortimentet. Ingen efterfrågan, tyvärr.

Hej och hå!

April månad tog musten ur oss, tror jag.
Vi firade födelsedagar till höger och vänster, maken blev sjukskriven (inte på grund av firandet utan likt många andra av livskarusellen), svärmor ramlade ett par gånger och så hade vi storpåsklunch för alla nära och kära. Slabang.

För egen del har jag gjort en förändring efter att min fot rätades upp och jag kan lugnt promenera vidare i livet utan värktabletter. Då kunde jag också bestämma mig för en del annan friskvård som lett till en rejäl viktminskning som i sin tur lett till att jag fått slänga alla kläder vilket då i sin tur lett till att kassan är tom. Ständigt dessa bekymmer....

Nu sitter jag i soffan och funderar på vad som hände. Ja, jag ska inte sticka under stol med att skolan tar all min energi, mamma resten och så en coach som ständigt frågar om jag har "egentid"??? Sist påpekade jag att den frågan vill jag inte ha längre. Va fan är egentid? Vad förväntas jag göra då? Jag sa att det var då verkligen INTE gymmet, ifall hon nu hade önskat att jag skulle sagt det, för det är ett nödvändigt ont. Egentid måste vara när man gör exakt det man vill just då och inget hinder finns.

Så har det inte varit på ett tag, men eftersom jag snart ska fylla 60 vet jag av erfarenhet att livet går upp och ner och jag har haft en hektisk period: april.

Jag älskar maj. Ljuset är här, hojen är ute ur garaget, trädgården går att hantera, det går att grilla, träden har musöron, sommarlovet i sikte, hojkartan på bordet, morgonsol i morgonkaffet, lååååånga kvällar och mer tid. Några foton får tala:
En morgon upptäckte jag att sjön var isfri och helt stilla. Det är ovanligt att Storsjön är stilla. Så här har jag det på mornarna. Jag hämtar min kollega och jag är någon minut för tidig och ser ut över sjön. Alltid. Just den här morgonen kom jag på att det var min favoritmånad och att jag liksom inte hade noterat det. Tio dagar till spillo utan särskild uppmärksamhet. Shit!

Köpte en låda gouache. Experimenterade vilt. Kul. Egentid. Som jag längtade när jag målade den här bilden. En längtan som aldrig försvinner.

Hittade en låda gamla foton som jag en dag ska sortera. Här är det viktiga elvakaffet. Den där kaffepannan har jag nu. Den ska jag koka kaffe i när vi är i stugan i Näkten. 

Vi invigde vår lilla uteplats med grillmiddag och fick sällskap av en hare som försvann bakom grannens hus när inget särskilt hände. Kommer han att äta upp min sallad som jag nu kärleksfullt odlat åt oss?

En kväll fick vi för oss att maten var godare på en pub vi gillar i stan. Efter en jätteskål musslor åt mig och en jätteburgare åt maken tog vi en öl på ett annat favvohak innan vi gick hem. En av de där kvällarna man kunde sitta ute för första gången. Trevligt. Ännu trevligare var det att upptäcka att någon hängt upp en liten tavla på en naken stenvägg, där en langosgrill nyss rivits bort. Inga langos, men misströsta ej -  där finns konst i stället.

En kväll satt jag i solen i soffan och tittade på ljuset. Man kan göra mycket med en kamera. 

ÄNTLIGEN!!!

Ha det gott, hördu, nu ska jag sova. Arbete i morgon, betyg snart, sommarlov och asfalt under hjulen.
Hejhopp!

Det här är MITT!

Allt ni ser här är mitt. Ja, faktiskt. Ibland far jag hit och tankar. Jag andas in något som jag alltid kommer att längta till. Ja, jag...