torsdag 7 april 2011

Oinspirerad eller bara för lite tid att tänka..?

Visst,  jag tar vara på livet än - lita på det. Från nu fram till augusti är det proppfullt med roligheter. Jag har det äckligt bra. Jag vet. Jag har bara lagt all energi någon annanstans i ett annat flöde. Tiden går åt till målande i olika former, skrivande i andra forum och sen helt enkelt ett sjujäkla jobb med Thomas lägenhet och med svärfars hus. Vårt eget står på sparlåga. Gardinstängerna ligger på golvet sen en månad tillbaka och dammsugaren i källaren är trasig sen före jul. Vilket betyder att källaren är dammig och att gardinerna i vardagsrummet ännu är för långa för jag vill inte sy upp dessa (eller häfta upp med häftapparat) eftersom de nya gardinstängerna kommer att sitta högre. Jaa, där ser ni, fasen va trist, har hon inget bättre att skriva om?

Joo, kanske att jag hittade mig själv på ett foto när jag googlade på Östersund där det står att min livskamrat fortfarande får mig att le. Ja, det är ju så sant, annars skulle jag inte ha honom som livskamrat, så klart. Men mest beror det på att familjen alltid haft en viss fallenhet för galna infall av varierande storlek och betydelse. Det får mig att le. Alternativt asgarva.
Maken: När ska jag va ledig i sommar tycker du?
Hustrun: Tjaa, när du vill, jag har ju sommarlovet, så...
Maken: Jag tänkte på Lelles på Gotland, kan man få in det i semesterplanerna?
Hustrun: Hinner vi? London några dar i juli. Sen vet man ju inte om budgeten räcker längre. Men jag vill absolut fara till Norge en liten sväng ifall båda grabbarna ska jobba där.
Maken: Ja? Och? Ifall vi är på Gotland är det ju nära till Oslo och Stavanger. Man bara blåser över, gjorde vi ju ifjol. Fast åt andra hållet. Tält och nudlar. Billigt.

Jisses, efter år av blöjbyten och skjutsar och grillkorvsutflykter kan vi väl få göra galna saker. Och skratta åt det. Inte vet jag hur det här går. Men en sak är säker - vi är bra på att leva när det är ljust och att gå i ide när det är mörkt. Som yrvakna höns vimsar vi runt i kartboken och bland hojsajterna för att hitta nya vägar och nya äventyr så fort det våras ibland bergen.Det gäller bara att ta sig fram. Och ha lite kul.



//Eva

Det här är MITT!

Allt ni ser här är mitt. Ja, faktiskt. Ibland far jag hit och tankar. Jag andas in något som jag alltid kommer att längta till. Ja, jag...