Lite choklad, så...

God fortsättning på dig. Jag hoppas att du dricker mycket choklad. Glöm för all del inte den gamla hederliga vattenkakaon: en rågad matsked kakao, två rågade teskedar socker och sen minst tre rågade teskedar grädda om detta nu går att "råga", men ja, ni fattar... Rör ihop och fyll på med kokhett vatten. Ingen mjölk och sånt, utan just vatten. Eventuellt kan man ju dra till med ett lass vispgrädde ovanpå till storfesterna, men då är det inte samma sak längre.

I dagarna har vi haft julgransplundring. Det vill säga jag hastade ut med allt rött och plockade in allt blått. Vi gör så, byter liksom kollektion. Nu är det blått fram till våren. Då kommer pastellerna fram och sen blir det grönare ju längre in mot sommaren vi kommer. Lilla mamma har kvar sina julgrejer. Det är inte så lätt att byta om till vår hos henne om hon inte är på humör. Men julavslutning har vi haft och då hade vi rekorderligt bullfika och pratade faktiskt om kakao. 

- Minns du att du alltid väckte oss med en kopp kakao på säng varje morgon innan vi skulle till skolan när vi var små? sa jag och hoppades se en glimt av kom-ihåg.

- Var ni så bortskämda? sa mamman bara och sörplade kaffe. 

- Bortskämda? Nej, det kallas omsorg om sina barn på hög nivå. 

- Jaha. Ja, kanske jag minns det, då, medgav hon. Kakao? Kan det ha varit bra det?

- Japp, det tyckte i alla fall vi. Knäckemacka fick man också. 

Mamman konstaterade att vi har ju ändå "vårte som folk" så det var väl bra då.

Jag minns tydligt hur man liksom mer eller mindre sovande satte sig upp vid det där bruna fällbordet och drog in kakaolukten i näsan ordentligt. Sen var man på g. Antar jag. När vi någon gång drack choklad (nej, kakao, menar jag!) andra tider på dagen kunde man ta lite av den där kakaosmeten och bre på knäckemackan innan morsan kom med hetvattnet. Då hade man en mycket god macka och en mycket god kopp kakao. 

Någon gång har jag faktiskt gjort en kopp kakao i vuxen ålder. Men det är inte samma sak. Hittade ett recept på vansinnigt god drickchoklad med chili och ingefära och apelsin och grädde och mer choklad... Ja en riktig kärlekshandling att bjuda någon på. Prova det. Och så en sista varning: drick inte Oboy. Fast det kanske inte finns längre? Surrogat till en gammal hederlig kopp kakao. Urk.

/E.

2018 - Händelser jag gärna minns och varför

JANUARI

All denna snö - plötsligt var man som barn igen. Jag kunde inte låta bli att ta fram ett gammalt foto från 1966 och minnas hur det var när man överlycklig dränktes i snömassorna och byggde grottor överallt. Inte så kul för de vuxna som skulle ta sig till arbeten och skotta sig ut varje morgon om plogbilen och vägskrapan inte hunnit med. Men i nutid bor vi i stan. Här kan man inte bli insnöad så lätt. Eller kan man? Jag kan ju säga att flinet fastnade i mungipan på de som tyckt till om en bondtraktor i stan när maken plöjde undan snökanterna åt diverse grannar. HAHA!

 Slutsats: Traktor är bra att ha. 

FEBRUARI

Vi får fira mamma som fyller 88. Mamma är glad och uppskattar tårta och fest, men lever numer mesta tiden i sin egen värld. På något konstigt sätt känns det skönt att se hennes saker som hon gillar och alltid har haft: böckerna, keramikräven, foton av barn och barnbarn och tavlor målade av nära och kära. Det gör att mamma ännu är mamma. Dessutom har hon en katt, den brukar ligga och sova på soffryggen med utsikt över gården. Utan katt ingen pigg morsa. Och hon kan fortfarande uppfostra mig lite när jag kommer på besök, vilket är rätt så ofta.

Slutsats: mammor är alltid mammor även om de byter världar.

MARS

Malta igen. Ett återseende efter nästan 40 år. Vår första charter, samma stad. Vissa delar är orörda. Det blir en speciell resa för att återse och återuppleva en del minnen. Inget är dock som vi minns, kan vi konstatera men visst känner vi vagt igen oss på vissa platser. Det är svalt, det är lagom. Inga bad men vi gör som vi brukar och  vandrar runt och utforskar. Sista dagen får vi tungt besked att min svärmor, pojkarnas farmor och Thereses mormor, gått bort. Skönt att vi är på väg hem.

Slutsats: Inget är som förut

MARS

Påsken blir konstig, sorg och glädje blandas i en enda röra. Svärmor blir säkert lotsad in i himlen nästan hundra år gammal. Alla våra barn samlas och det blir ett fint återseende som trots begravning och saknad även rymmer en del härliga stunder. 

Slutsats återigen: Mammor är alltid mammor även om de byter världar

APRIL

Nånting mitt mellan spontan och planerad resa till Askersund för att köpa en skopa till traktorn. Bil och släpvagn släpar oss genom vårsverige. Jag älskar den här typen av tripper och vi stannar en natt för att vi är tvungna på Rättviks mer eller mindre stängda camping. Eftersom vi har erfarenhet av campingstugor och bara ska sova och äta har vi inte med mer än sovsäckar och enklaste matsäckarna, typ sallad i plastbytta, liten burk nescaffe, liten burk torrmjölk, två youghurt och semesterlyxen två små ölburkar. I stugan finns en kokplatta men utöver detta inget. Inte en enda skymt av en kastrull för att koka morgonkaffet (livsviktigt) i, varken i köksskåp eller i servicehus. Två timmar innan allt öppnar som kan servera oss kaffe inser vi att nöden inte har någon lag och att en av oss är gammal scout. Alltså experimenterar vi med att dela en ölburk i mindre delar och kokar således en deciliter kaffevatten var åt gången. Viss rökutveckling dock, men inget brandlarm gick. 

Slutsats: Res aldrig utan kaffetermos. (Kunde ju skriva res aldrig utan öl, men det faktum är att det inte vore samma sak)

MAJ

Familjevis tågar vi in i Fryshuset för att se om ett visst rockband tar sig vidare i finalen. En vårhelg i Stockholm tackar man inte nej till precis. Den innehåller också mer än att se en av prinsarna i familjen ha växt till en mycket duktig rockmusiker, även om nu detta var det allra viktigaste. Maj  - det innebär körsbärsblomning och vackert väder med smak av sommar. 

Slutsats: Stockholm är bäst i maj och ungen är en värdig rocker.

MAJ

Långa kvällar med iskall jordgubbssaft med citron a la Gitta. Favoritmånad i kubik. Alla planer görs upp, ljuset finns med dygnet runt, det knoppas och det grönskar och växtvaruhusen annonserar vilt. Kartboken åker fram, hojarna ses över, så många middagar som möjligt intages utomhus och allting börjar lukta semester.

Slutsats: maj är den viktigaste månaden i sortimentet.

JUNI

Midsommar firas i Dalarna. Vänner med gård vid Siljan bjuder in och allt blir precis som bilden av svensk midsommar brukar se ut. Goda middagar, grillning, midsommarknytis, majad stång och pilkastning på liten festplats i liten by. Kan det bli bättre? Liiiite kallt så som sig bör och en envis förkylning för min del som säkert inte blev bättre att 45 raka mil på hojen från hemmet till Leksand. Men avrostning inför långresan behövs och nu är sommaren inledd på allvar. 

Slutsats: midsommar i Västanvik är på riktigt.

JULI

Årets hojresa går till Moseldalen. Första mötet med området där Mosel och Rhen går samman sker på motorvägen i närheten av Koblenz. Vackert så det gör ont med en knallröd sol som hänger över floddeltat och staden. Jag kör inte i diket men överraskad av utsikten är det svårt att hålla kurs. Vi stannar i Moseldalen några dagar och tar oss sen ner till Bodensjön och Alpranden innan vi åker uppåt genom ett hett och platt Tyskland. Gästfriheten och vänligheten vi möter är översvallande och resan blir mer än lyckad. Trots det känner jag en viss hemlängtan när vi tar oss genom ett nästan dagligen 30-gradigt landskap som kräver dusch så fort motorn stannat. Men det var det värt.

Slutsats: Tyskland är ett utmärkt semesterland.

JULI

Vi inviger bryggbåten på riktigt med utombordare, ankare, sjölukt, vattenkluck och solsken. Underbara oas. Det finns folk som går kurser för att lära sig slappna av och varva ner. Vi åker till Näkten. Kryssar fram mellan öarna och njuter av att vi har detta smultronställe. 

Slutsats: Näkten = mindfulness

AUGUSTI

Ett sms: "Hej! I morrn kommer jag och I! Tänkte hämta me mej lite grejer så vi kör till Östersund i morrn..."

Jaha. Prins nummer ett överraskar alltid. Snabba ryck. Glad blir man ju alltid - vem vill inte se den som bor längst bort lite oftare? Tur vi inte planerat att vara borta....

Slutsats: Det är underbart när utflugna barn kommer hem. Alltid.

SEPTEMBER

Jag tar mod till mig och kastar bort Nallepu. Han har brutit nacken och tyvärr fått lida i flera år på det viset. Han är skinnflådd och opererad men livet har runnit ur den träullsstoppade krabaten. Nallepu har följt med sedan jag var ett par år ungefär. Idag känner jag fortfarande hans lukt och mjuka päls (åtminstone där den inte nötts av) som tröstat och vattnats av både glädje- och sorgetårar genom åren. Han får bli en änglanalle och detta foto ska ramas in. Eller så ska han få en egen bok, kanske. Nåt ska jag hitta på.

Slutsats: En nalle säger mer än tusen ord.

SEPTEMBER

Vildmarksvägen får avsluta hojsäsongen. Denna vidunderliga resa på så nära håll kör vi en helg för att återse Stekenjokk och vägen över fjället som är så fin att åka på. Minnesvärt - något att göra om ofta. Vi hyr stuga i Gäddede på campingen, en positiv överraskning. Rekommenderas. Dessutom tar vi en sväng till Namsos för att klämma i oss lunch dagen efter. Vilka pärlor vi har i vår närhet!

Slutsats: Jag kommer inte att flytta från Jämtland någon gång.

OKTOBER

Ställer ut mina sagobilder tillsammans med en vän. Det kommer många människor på vernissagen i Krokoms lanthandel. Det är fint att ställa ut där. Men jag kommer nog att hitta andra vägar för mina bilder. Ibland vet jag inte vad de kan vara bra för. Jo, jag vill nog att de ska leda till samtal med barn eller för all del alla åldrar. Vad är det i bilden? Vem? Vad tror du? Var skulle du vilja vara? Vad kommer du att tänka på? Kanske blir det en sagobok? 

Slutsats: Jag satsar väl på att göra klart den där boken då.

NOVEMBER

Stockholmtripp. Dels för att träffa delar av familjen och dels för att se det nyöppnade Nationalmuseum och Midvinterblot.

Det är inte samma känsla som då jag såg den första gången. Är det verkligen samma tavla? Trångt och fullt av folk inser jag att vi kan åka hit en annan gång. Men i övrigt är allt som det ska. Vi äter gott, umgås gott och känner oss rika.

Slutsats: Midvinterblot kräver en utredning.

DECEMBER

Massor av snö vräker ner lagom till jul efter att ha hållit oss på sträckbänken ett tag. Som vanligt är det underbart roligt att pynta, klä julgranen , köpa en ny porslinstomte, hänga upp smällkaramellerna och farmor girlanger, tända alla ljus och stjärnor och stakar och lacka och smyga och fylla julgransmattan med paket. Och laga all god mat. Och bädda alla gästsängar. Och så kommer ALLA att vara här några dagar ytterligare en jul. 

Slutsats: Julmys är ett livselixir.

Tacksam för ännu ett års livserfarenhet.
/E.