NYÅRSREVY - året i bild

JANUARI 09

Vi sitter många kvällar vid köksbordet och planerar. Tiden går fort och maken måste börja meka snart för att ha motorcyklarna i bästa skick inför sommaren. Vi tar innerkurvan runt Skandinavien, kanske? Resrutten ser ut att bli sisådär 400 mil. Ja, särskilt sen brodern helt käckt säger att det är nära till Öland från Oslo...vilket det ju är!



FEBRUARI 09

Kalasmånaden med fler kalas än dagar. En kär vän uppvaktas och vi har planerat mycket länge. Bland presenterna finns diverse festligheter. Allt för att förlänga livet med ett skratt. Say no more...



MARS 09

Vi inviger ny vintervana - husvagnen står i Hovde från och med nu. Skidorna utanför, skriv- och målarsaker innanför. Solen skiner och vi får en massa nya grannar.



APRIL 09

Staffan dyker upp! Som en sällsynt fågel lagom till sin pappas födelsedag förgyller han huset några få dagar.



MAJ 09

Min favoritmånad och ljuset gör att mc-folk kan börja göra långturer vilken kväll som helst. Till exempel kan man åka till Annica i Borglunda för att mysa med de unga, vackra hundarna.



JUNI 09

Hara Brygga med ÖMCK. Nej, vi blev inte 200 men vi försökte i alla fall. Solen skiner, det är en kanonkväll som alla andra junikvällar med hojåkarna: Utflykt, fika, umgänge och mycket skratt.



JULI 09

Mannen går på semester och några timmar senare är vi på väg norrut mot Boden. Äntligen iväg på Skandinaviska rundturen! Pausen i Alvdal mitt i Norge på väg söderut mot Oslo är en pärs. Det är plus 34 i solen, lätt förvällda i våra hojkläder tar vi en välbehövlig rast.



AUGUSTI 09

Senare delen av sommaren använder vi till att renovera vår altan. Deadline är bestämd med ett mindre party då vi inviger "Vår Vita Värld" med kräftor, västerbottenpaj och ett antal nära och goa vänner.



SEPTEMBER 09

Motorcykelåkningen avtar i och med mörkret och svalare kvällar. Mer tid på helgerna till målandet och skrivandet. Tack och lov för mitt lilla rum. Min ateljé?



OKTOBER 09

Jag börjar läsa bildpedagogik. Teori och praktik blandas som väl är, vi har en del att visa när det blir dags för oss att lära oss att göra utställningar. Alltid med frågorna vad, hur och varför i huvudet.



NOVEMBER 09

Min och Margaretas bok Änglar anamma! är äntligen klar och vi har release och vernissage på bokens akvareller samtidigt. Spännande! Pirrigt!



DECEMBER 09

Ett år går fort. Det är ett år sen David flyttade till Oslo. Till jul dyker han upp med sin Linnea och ser till att husets alla vrår fylls med unga människor.


Jag önskar mina läsare gott nytt år.
Vi ses i cyberspace om inte annat! // Eva

Ingen jul utan en amerikansk, förbannad anka.

Julaftonsfriden sänkte sig så småningom över Slingervägen.

Tre av fyra ungar hemma plus en bonus då Davids flickvän är med och förgyller tillvaron för oss med ytterligare kvinnlig fägring i huset.

I går på självaste julafton gjorde jag något mycket udda. Jag måste ha för allra första gången i mitt liv varit ute i ärenden mitt under Kalle Anka. Och jag var inte ensam i bilen - bredvid satt vår yngsta! Alltså har vi tagit ett stort steg bort från en femtioårig tradition. Vid tretiden samlas man ju, väl? I alla fall var jag ensam på vägen och vid ALLAs portar och gårdar brann marschaller och i ALLAs fönster skymtade ljusskenet från TV:n och man kunde riktigt höra Allapappapappapappapappapadiaaahhhh sippra ut genom väggarna. Där åkte vi omkring i staden som var tömd på bilar och människor och sökte efter någon form av butik som var öppen efter tre. Vilket också visade sig vara knepigt värre. Till slut hittade vi en räddningsplats - bensinstationen! Där jobbar tydligen någon mellan femton och nollnoll. Även på självaste julafton...

Ja, vi skulle ju alltså också ha marschaller. Helt plötsligt blev det viktigt, så vi gjorde det enda tänkbara, satte oss i bilen för att jaga ljus. Fast det var mitt i Kalle Anka. Hemma satt resten av familjen och höll ställningarna och vi hann till Robin Hood. Vuxenpoäng? Att inte se K.Anka? Naa, jag vet inte.

Märkligt med Kalle Anka; samma tid, samma plats, samma filurer. Och alltid en startsignal för julaftonens början. Jag minns året då det helt plötsligt skulle tas bort av någon påhittig filosof som bestämt att ett tecknat program inte skulle fördärva julaftonsfriden. Som tur var hade videon uppfunnits så vi säkrade våra barns högtidsstund för all framtid. Observera att detta band packades ner i jullådan för att inte hamna i videoskåpet, det skulle vara minst lika hädiskt att se K. Anka till midsommar som att inte se densamma till jul. Nu var det ju så att ett enat ramaskri från folket rev upp detta befängda beslut så det blev aldrig av.

Jag minns att ett liknande påhitt genomdrevs när jag var en snäll liten tös som för det mesta fann mig i vad som bestämdes utan att protestera. I stället för ankor som slogs med ekorrar på julaftonen sändes ett mesigt fjollprogram med dansande älvor i en obegriplig miljö. Jag vet att jag tog skada. Det var då mina små horn växte ut och jag blev besvärligare att tas med. Så kan det gå.

Nu är jag säkrare i min roll så därför vågade jag ta en biltur när ALLA andra satt bänkade framför TV:n. Angående mitt sällskap i bilen bekymrar jag mig inte. Hon är av en helt annan kaliber. Tradition, säger jag. Enformigt, säger hon. Trots arton års Kalle Ankajular.

God Jul önskar jag er.
Låt julfriden härska, drick ingen glögg och läs några böcker!
//E.

Det luktar gran!

Betygen är satta.
Jag kanske får tid att skriva i min blogg?

Släpade in granen ikväll. Ja, det är rekordtidigt. Men lugn - den är naken än.
Gran får ICKE klädas före natten den 23 december. Vi brukar hänga de sista glittret samtidigt som tomten kör första passet och slänger in "morgonpaketen". Det är dom som ska ligga och mogna under granen tills små barnafötter hörs tassa i ottan för att känna sig fram under kvistarna och lyckligt hala fram julens första paket. Vi insåg att den tiden har förändrats något i fjol, då ett par fyrtiofemmor klampade uppför trappan och gick in på toa FÖRST! Efter tre timmar uppenbarade sig ett par fyrtiotvåor och en orakad figur gäspade stort och ljudligt och undrade vad fan vi hade för oss på morgonen. Klockan var ju bara ett?

Ja, ja. Själv minns jag alldeles tydligt att jag låg i sängen och kved över en stukad fot. Foten fastnade i mattan och jag dök med huvudet före in i barret vid halvsextiden den julaftonsmorgonen. Varför? Jo, granen välte och glaskulor krossades, presenter med teknikprylar dränktes och knäcken och kådan blandades till en salig röra. Som skjuten ur en raket for jag ur sängen, maken efter. Vi dammsög barr ur bokhyllan fram till i somras.

Detta ska nu inte få upprepas i år. Granen är förankrad ordentligt. Den får provstå till den 22 december. Jo, visst, det är ju fuskigt att hänga kulorna så tidigt. Men vi är ju i Norge på bästa pynttid och inhämtar honom med fyrtiotvåorna. Han får skylla sig själv. Julgubben tänker inte visa sig i förtid. Själv ska jag shoppa billig kalkon igen och en norsk poslinsjulenisse som souvenir.

Pynta försiktigt!
/E.

Läs inte, det står inget viktigt.

Total tystnad råder. Källarmannen (= son boende i källarplan) dåsar framför tv-spelet. Prinsessan gick på krogen. Maken sitter i soffan, gloende in i cyberspace. Jag skriver.

Våra arbetskamrater har julfest. Kul. Jorå. Tanken var att deltaga men helt plötsligt hände saker som gjorde att vi avbeställde och sen att vi ångrade oss och sen ångrade oss igen och sen velade vi och sen struntade vi i allting och då insåg vi att vi skulle nog vara mest behövliga och användbara som föräldrar på hemmaplan. Jag hade redan bokat in diverse sysslor så nu sitter jag här och känner på fredagskvällen och tröttheten som kommer smygande. Borde stryka. Borde handla. Borde baka. Borde för övrigt släpa fram grillen. Vi tänkte grilla i morgon. Det är ju snart jul. Då grillar man. Åtminstone enligt ett par vänner jag har. Fick till och med höra att det var läge att ha shorts också. Solhatt kanske.

Jag har i nuläget svårt att se mig vid grillen. Men i morgonkväll är ju allting annorlunda. Utsövd, välpreparerade laxfileer till mig, blodig biff till karlarna och kyckling till prinsessan. Är det fest så är det. Vädergudarna kommer att vara på vår sida: snöglopp och grådass. Vad är då bättre än en äcklig glögg vid grillen och att sen få komma in i julpyntat hus med långbord och smällkarameller?

Men innan dess - überseg fredagskväll i soffhörnet, litervis med citronté och ena foten på språng ifall prinsessan lessnar på kroglivet. Jag borde...men jag gör det inte.

Blabbablabbablabba....skriver gör jag på alla andra ställen än här just nu. Återkommer med rapport om grillparty mitt i vintern. Medan ni väntar kan ni ju alltid besöka Enhenna. Där händer det ju saker av och till.

Ajöss.

bild från www.cepolina.com