...från mina elever:
"Har vi dig nu?"
(Fråga från elev som vill veta vilken lärare som dyker upp. Jaa, och jag har er. Vi är som en enda familj...)
"Teori? Nu? Men snälla!"
(Förtvivlad elev som kommit för att rita..?)
"Jag kommer inte för sent, jag var och..., var och..., jaa, jag var och...hm"
(Tio minuter försenad gäller det att hitta en godtagbar ursäkt. Gärna snabbt.)
"Hur fan kan man vilja bli LÄRARE???"
(Medkännande elev som ser högen med böcker att rätta växa. Fredag eftermiddag.)
"Orka läsa!"
(Tja, enligt mig så är det rätt soft att få läsa en timme, vilken lyx. Men det är jag, det.)
"Robin Hood? Är det han den där gröna?"
(Svar på min fråga om nån visste nåt om Robin Hood?)
"Jag tycker du ska bjuda oss på fika nu när vi har jobbat så hårt"
(Slutkörd nia som vill ha nåt tillbaka.)
"När man är här vill man ju UMGÅS, man har liksom inte tid och plugga"
(Seriöst svar på min stilla undran varför det går så trögt med jobbet och varför man fortfarande diskuterar helgens bravader.)
"Snälla, den här lektionen kan väl jag få sova?"
(Trött och luttrad femtonåring efter en krävande, hektisk weekend.)
"Du är PRECIS som morsan!"
(Arg fjortis som trodde att jag inte hade ögon och öron i nacken. Haha.)
"När är det sommarlov?"
(Fråga från pigg dam i sexan tre timmar in på terminens början i nya klassen.)
Även fast jag oftast känner att jag inte räcker till åt alla (en sjukdom alla lärare får), och fast jag jobbar nästan all vaken tid, så är tiden med ungdomar i min favoritålder 13 till 16 ett så stort bonus att det överväger det mesta. Det går inte en dag utan att man skrattar. Från fniss till gapskratt. Livsglädjen sjuder verkligen trots bistra tider med börskris, arbetslöshet, våldsdåd och övertrötta lärare. Så det så.
"
2 kommentarer:
Är det ok att vara nostalgisk trots att skolplikten inte är över riktigt än?
Äh, jag är det iaf.
Och du, även om du känner att du inte räcker till för alla så vill jag bara att du ska veta en sak. Att jag är glad att jag är en av dem som tycker att du räckte/räcker till alldeles perfekt för mig iaf. Är jag glad över något under högstadiet så är det det.
Kram!
TACK. Det värmde!
Skicka en kommentar