Resfeber kanske. Eller allmänt virrig.

Snart...
Jag kollar i reselådan. Vi har en sån - en reselåda.
Det är en plastlåda på hjul som till vardags står under sängen och blir dammig. När sommaren kommer drar vi fram den och går igenom allt från minikök med rivjärn som ser ut att vara hämtat från Thereses gamla docklåda till krissåg i skinnfodral. Vad vi ska med sågen till vet jag inte riktigt. Knappast ved, vi har ju spritkök. Med gas, numera. Gaskök? Nåja, jag återkommer till sågen ifall den kommer till användning.

Jag kollar i miniköket, inser att det ska kompletteras med diskmedel och peppar. Tabascon har jag ju i handväskan numera, för att rädda mig själv från vämjeliga matupplevelser. Jag vet att jag kommer att glömma att packa tallrikar och kaffe, ve och fasa. Det har hänt förr. Men jag är fortfarande gift trots detta, vilket visar på en tålmodig och överseende make. Han haver också en tålmodig och överseende hustru som inte tar till sjappen trots att han glömt halva verktygsväskan hemma. Vi är vana, så att säga. Hur många gånger har vi inte vänt? Hur många gånger har vi inte skrattat åt oss och våra grannar som undrar varför husvagnsekipaget kommer hem för tredje gången på en timme? Att vi kör fram och tillbaka med hojarna har dom dock vant sig vid nu, det märks inte så väl om vi glömt sovsäckar, Trangia och plånbok.

Alltså, nu ska listan skrivas. Vad fattas? Vad ska vi ha med? Vad får vi inte glömma? Mannen har minsann ägnat ett par månader åt att detaljplanera resrutt och jag har lutat mig tillbaka i den lugna förvissningen om att det kommer att bli perfekt. För fem minuter sen meddelade han mig att han hade järnkoll på norra Sverige och Nordnorge. Hur vi ska ta oss från Oslo till Öland är en annan fråga.
- Men VET du inte det? skrek jag.
- Äsch, det är en sån här bit på kartan, sa han och måttade upp en knapp decimeter mellan tumme och pekfinger. Ingen bit, asså, sa han och drog ut för att varmköra och justera förgasare.
Han har alltså glömt att planera resrutt genom de sydligare delarna. Ja, allt är som det brukar och det gör mig rätt lycklig. Men vad ska vi med sågen till?

Dags nu att ge sig ut och proviantera myggmedel och peppar. Var det väl? Och du, brorsan, skickar en vägbeskrivning, va? Vi hittar till Ölandsbron. Tror jag.

Resedagbok med bilder kommer att läggas upp här för den allmänt nyfikne och för er hojåkare som vill ha tips på hur vägarna är.

Eder Virrpanna.