Jag får väl skylla mig på mig själv, som en vän sa för 100 år sen.

Jag har ju själv valt det. Att plugga och jobba heltid.
Jag klagar inte - nejdå - inte min familj heller som snällt undrar om jag minns vad dom heter och vad dom gör. Vi ställde in oss på ett hundår, det gjorde vi faktiskt. Och nu är det kniven mot strupen.

Fyra böcker ska redovisas i veckan. Jag har läst två. En sög jag i mig med en lustkänsla som bara kan upplevas av den som efter år av bildundervisning äntligen får en aha-upplevelse om vad man håller på med. Jag dreglade över boken på bussen hem och höll så när på att missa min hållplats efter nästan fem timmars resa.

Den andra boken har jag läst tre gånger utan resultat, nästan 300 sidors forskningsrapport. Jag läser extensivt, försöker hitta fokus, grepp om, guldkorn... men hamnar oftast i någon udda dagdröm om något jag vill skriva om men som jag inte tänker avslöja förrän den kommit ut som bestseller.

Där ser ni - ofokuserad och splittrad.

Jag har tecknat och gjort en del praktiska läxor. Att teckna under pistolhot är inte kul. Jag är mer för användandet av bilder i andra sammanhang, bildspråket, jag är inte så bra på att avbilda saker och tycker dessutom inte det är särskilt roligt heller. Men jag vet, brorsan, jag vet att man måste rita jämt för att lära sig se. Det är bara det att jag nog ska hålla mig till dekorativt måleri. Designa gardintyger?

I alla fall. Jag skriver för att veta vad jag tänker och för att hålla min blogg öppen. Igår kväll lösgjorde jag mig från köksbordet och datorn och ritblocket och upptäckte plötsligt att jag har två trevliga män hemmavarande.
- Ska vi göra nåt? Typ gå på krogen? undrade jag och kände livsandarna bortom bokdammet vakna. Det är ju trots allt vinterfestival och stan är lilarosa av och till. Så vi gick på favvopuben. Far och son blev bjudna på middag av mig som knappt har haft ett vettigt samtal med min familj sen detta började. Snällt va?

Sedan swischade vi genom stan, tog några bilder (aldrig gå ut utan kamera!) och sen swischade vi hem. Och jag återgick till studierna...och mannen och sonen till varsin TV-soffa. That´s it. Kom i säng vid midnatt.

Jag tycker att min bild får illustrera min snabba visit i en annan värld.


Jag är priviligierad som har jobb och plugg, kom ihåg det!
//Eva