...en kvart in på lördagen med Staffans kompis, som från en skramlande tunnelbanevagn glatt berättade hur de tänkte fira hans födelsedag.
Oj, oj, va kul dom har, tänkte jag och minns andra t-baneresor i min ungdom. Då var man skräckslagen så fort klockan närmade sig tio för vi hade lärt oss att i Stockholms underjordiska värld var det livsfarligt kvällstid.
Jag har svårt att tänka mig att fem biffiga bodensare, skrålande på norrbottniska, ska tycka att det är läskigt. Månne är det tvärtom - kanske lägger nollåttorna benen på ryggen? Fniss.
//E.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Jag har ofta en känsla av väntan på något. Eller längtan. Jag vet inte vad det är, det finns där, subtilt. Ibland har jag kopplat den till ...
-
….då packade vi motorcykelväskorna och for mot havet och Höga kusten. Det är nåt skumt med Höga kusten. Jag får lite obehagskänsla då jag ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar