söndag 30 mars 2014

Loppis på Furan

Ja, vi tog oss till Furuparken och hyrde ett bord. I packningen fanns ett gevär, en bakmaskin, musikinstrument, dockor och en kyl-/värmeväska. Plus en massa gamla skrivmaskiner. Bland annat, alltså. Vi blev av med en hel del. Sonens gitarr gick innan vi ens hann få upp bildörren. Dom är på hugget kunderna. Det som blev kvar var skrivmaskiner och bakmaskin. Typiskt.

- Sånt där inreder ju folk med nu för tiden, sa en passerande antikkännare och klappade på en svart skrivmaskin anno 1927.
- Vem farao vill dammtorka en sån? undrade jag som tänker praktiskt. (Och estetiskt - i alla fall min estetiska värld. Och där ingår ingen gammal skrivmaskin).
- Säg inte det, smålog antikförståsigpåaren och spankulerade vidare.

Jag härdade ut och jag och maken turades om att vakta bordet. Jag gillar ju att se på folk så jag hade det väl inte allt för tokigt, ska jag erkänna. Mitt i allt hämtade jag min gamla mor som ville se en loppis igen. Hon tänkte på loppisar vi åkt på när barnen var små och kassan skral. Då besökte vi rätt frekvent den typen av handel och aldrig gått tomhänt hem. Plastpulkor och leksaker, bandyklubbor och rullskridskor....

Mamman handlade glatt både gardiner och deckare och jag var belåten över att hon överlevde kalabaliken. Innan hon gick hann hon både såga en brödförsäljare vid fotknölarna och roffa åt sig en komplimang av en man. Imponerat traskade jag i hennes fotspår och skjutsade sen henne hem i solskenet innan jag återvände till trängseln och maken som håvade in stålar.

Med tanke på folkmängden en solig marssöndag så behövs denna typ av försäljning. Jag var rätt skeptisk, tänkte på tidigare försök när vi släpat porslinssvanar och barnkläder i lådor. För det mesta har vi kommit hem med lika många prylar eller fler. Den här gången var vi mer realistiska och sållade hårt, vilket bar viss frukt. Medlidandet visste inga gränser när vi såg hur folk suckande packade ner klädhögar, bokhögar och gammalt bricbrac. Vem vill köpa en glasljusstake med stearinfläckig ljusmanschett av tygrosor eller en träkåsa från Göinge med rispig dekal? Uppenbarligen ingen, trots folkmassan på loppmarknaden en söndag när vårsolen ler. Själv kom jag hem med en bok om akvarellmåleri som jag ska ta till jobbet och så, ja, just ja, ett par cerisefärgade gardiner. Undrar var jag ska ha dom? Men 20 spänn, det var dom väl värda. Eller..?

/E




Inga kommentarer:

Det här är MITT!

Allt ni ser här är mitt. Ja, faktiskt. Ibland far jag hit och tankar. Jag andas in något som jag alltid kommer att längta till. Ja, jag...