Allvarliga tankar. Och lite junikänsla.

Ljuset, ljuset, ljuset...
Vi har satt upp mörka gardiner i sovrummet och sover med en decimeter öppet fönster. Det är som det ska vara.

Idag kom den över mig, den där semesterkänslan som jag tappat bort i mammaoron (över egen mamma som är gammal), betygsångesten (som jag ju alltid har den här tiden) och känslan av overklighet (eftersom vi håller på att renovera och förbereda kommande flytt). Men under allt finns den där, uppenbarligen. Skrivandet har skjutits långt bort i ett litet hörn av mitt hjärta och ritandet ligger och skvalpar strax utanför. Jobb jobb jobb, hus hus hus, mamma, hus, jobb jobb jobb. Så ser det ut den här tiden i livet.
En kompis till mig har sagt något som jag brukar tänka på:
Vad är det nu jag får?

Hon har en ganska djup syn på tillvaron, enligt mig. Filosoferar mycket över varandet, liksom jag, men hon har en sorts livserfarenhet och jag har en annan. Men hon tror att det finns en mening i livet och det är något jag ofta funderar på. Mer och mer faktiskt. Därav tanken att det gäller att ta vara på sin tid. Så då tänker jag på henne när det händer oförutsedda saker, tungsamma stunder, prövningar i stort och smått:
Vad är det jag får nu? Vad ska jag göra med det här?

Från det ena till det andra så skriver jag ju lite, faktiskt. För hand.
Jag samlar mina upplevelser genom åren i en bok där jag avhandlar varje års viktigaste upplevelser. Boken har ett speciellt syfte, men det är hemligt. Det tar en stund att gå tillbaka och tänka på vad mycket kul man gjort, hur bra jag haft och har det och till min oerhörda förvåning, det erkänner jag, hur korkad jag har varit av och till. Är jag snäll med mig själv så heter det inte korkad, det heter bristande livserfarenhet, skulle jag tro. Men jag som jobbar med ungdomar har ju lätt att halka in i jämförelsefällan en sådan gång. Å andra sidan är det nyttigt när man står framför en argsint och fräsande tonåring som önskar skolan och dess inredning (läs lärare) åt fanders. Man kan ju alltid minnas sig själv...

Jag lägger upp lite sommarbilder. Och lovar att skriva om asfalt, hojen, examen, plantinköp och lata dagar på altanen sen. Kanske också en och annan sensation från vår skyddade Slingervärld.
/E

Den livsglada koriandern som sträcker sig mot solen.
 Idag har bara kryddor i alla köksfönster; timjan, koriander och basilika.

Midnatt och den ska ju upplevas nu. 

Vi provar bålmuskulaturen och kör västerut så långt vi hinner en dag.
På vägen passerade vi en känd vy. Alltid lika vackert.

När jag var liten satt jag ibland ute och tittade på daggkåporna, funderade på hur
vattnet kunde se ut som kvicksilver. Fast det gick att dricka. Sa mormor.

Baka uthusan, 25 grader varmt, mulet, åska.
Lite trädgårdspyssel och bortforsling av bråte. Jag vände på en hink...

...och fann herr Skalbagge, dryga 3 cm lång.

Hejhopp.