Blabba blabba blabba....

Jag undrar - det var kanske sista hojturen igår? Höstens mörker blir obönhörligt tätare, tidigare och svartare. På något sätt.

Vi åkte en sväng, runt vattnet, njöt av höstfärger och höstdoft. Samma sträcka som jag brukar åka varje vår på första turen för att kolla att allt är i sin ordning med hojen. Då är det snö på ängarna och träden börjar skifta i någon obestämbar lilafärg innan det gröna kommer. Plötsligt fick jag känslan av vår där jag susade fram i behaglig marschfart. Solen hade gömt sig i ett vitaktigt dis högt upp, ljuset var vårlikt. Och så den där fantastiska lukten av jord och eld. Någon eldade, nämligen, något som framkallar ett eldorado av morfarminnen, fråga mig inte varför. Ser mig själv sitta på kanten till stenpartit som morfar byggt. ( Det var väl mer en liten stenmur som stöd för en avlång rabatt...). Morfar eldar LÅÅÅNGT bort i andra änden av den gigantiska trädgården. Lillebror sitter bredvid. Det är snart dags att gå in och kvällsfika, kanske?

Konstigt nog var trädgården gigantisk på den tiden. För ett antal veckor sedan var jag förbi mitt barndomsparadis. Den som bor där har gjort fint, gräsmattan är nyplanerad och det finns trädgårdsland och små rabatter. Precis som då jag var liten. Ändå kan jag inte låta bli att tänka att dom vet inte att under den där björken har jag begravt ett snorgrönt plasttroll med mycket långa armar, oerhört illröda utstående ögon och en grinande mun. Jag vill minnas att jag knytte ihop armarna runt trollkroppen som en sorts tvångströja ifall det skulle resa sig ur graven en dimmig försommarnatt. Undrar vad det kan leda till i framtiden?

Ja, tankarna rullar på, som ni märker. Egentligen ville jag bara berätta att vi bestämde oss för en massa trevligheter i höstmörkret. Ljusfest (=antihalloween), bluesfestival, middag på Jack Rabbit Slims, fika med goda vänner på fint fik, liten höstresa till god väns sportstuga, träff med skrivarkompisar...Inte så dumt med tanke på att det snart är jul och då gör det sig själv. Det där med ljus och roligheter, alltså.

Jag ska fylla mina ledigheter med skrivande och målande. Därför kommer nästa helg att bestå av ett hysteriskt städande för att det inte ska finnas någon möjlighet för mig att roa mig med detta under kommande lovdagar. Hysteriskt städande = gardinbyte och golvtorkning i samtliga rum. Den som känner för'et kan ju dammtorka...

Blabba blabba blabba...Skrivarlusten finns, men inget kommer ur mina fingrar. Tack o lov att jag ska få gå på skrivarmöte i morgon. Hjärnan måste ställas in på kreativitet fast det är svårt i dessa bistra tider då jobbet mest innehåller läsning och åter läsning av elevtexter, omdömesskrivande och dokumentation. Nåja, jag har ett jobb, ungdomar som tar vara på livet och gör roliga saker också, jag är mig veterligen hyfsat frisk och jag har massor av vänner!
Återkommer någon annan dag.