söndag 14 juni 2009

Flödeslös

Här sitter jag nu vid havet, i ett lyxigt hus med fyrtio rum och klängväxter längs den långa träbalkongen. Trädgården är som Drottningholmsparken och äppelträden blommar meterhöga. Havsluft och värme, ljusa nätter och till allt detta kan man lägga koltrastsång. Alla ni som vet hur en koltrast låter kan ju tänka er den maximala idyll jag hamnat i. Toppat med trevligt sällskap som alla har samma mål: att skriva.

Alla skriver. Utom jag.

Jo, jag har idéer, har gjort en synopsis till en berättelse (i går kallade jag den "bok") och så har jag ändrat en del i befintliga börjor. Men det där kreativa flödet som brukar forsa ur mig på skrivarhelgen, det lyser med sin frånvaro. Jag försöker hitta en ingång, ett anslag, en början in medias res, som det heter bland dom som vill svänga sig med latinska termer. Men icke. Inte ens våra planerade övningar med syfte att tända ett litet ljus i skrivarverkstan har lett till resultat.

Däremot har jag på två dygn läst ut tre böcker, vilket ju i sig är inspirerande. Den ena ledde till sömnlös första natt och något seg andra dag, dom två andra har jag ätit i små portioner och njutit av på annat sätt. Om man inte kan väva egen text kan man ju se hur andra gjort, hur dom har satt ihop bokstäverna på ett fiffigt sätt. Och dessutom tjänat pengar på det. Det kan ju inte jag direkt skryta om, men fortfarande drömma om. Enda gången var när jag skickade in en novell som en veckotidning köpte till min oerhört stora förvåning. (Bistra redaktörer har förklarat för mig att veckotidningsnoveller på intet sätt får driva med, skapa debatt om eller skrämmas. De måste dessutom avhandlas i nutid i känd miljö och med trevliga små konflikter som sedan löses på ett smakfullt, vardagsnära sätt.) Men jag fick en rejäl slant då jag i alla fall lyckades pricka in veckotidningskonceptet en gång. Det är fullt möjligt att tjäna lite kosing i fall man nu är lagd åt detta håll.

Håhåjaja. Här sitter jag och slösar bort skrivardagar. Gott i alla fall att lyssna på mina vänners utkast och växande texter. Ligga på rygg och stirra ut på blommande träd och det livgivande gröna medan någon läser sitt alster, det är livskvalitet det också. Och kanske jag skriver något sen. Efter kaffet, eller så.

//Eva

3 kommentarer:

Evas blogg sa...

Jag känner som du jag....

Ingela sa...

Jag är mer än avundsjuk på dig just nu! Själv beger jag mig till mitt inspirationshål på onsdag. Kan knappt bärga mig tills övervåningen är inredd och klar så att jag får mitt eget lilla skrivarställe och slipper köksbordet.
Det där förstod du nog inte så mycket av men den första raden är nog viktigast. Hoppas spärren släpper snart och skrivarlusten rinner till. Om inte annat, skriv i alla fall. Du har inget att förlora på det. :)

Eva sa...

Japp. Både Eva och Ingela kan glädjas åt att nu flödar det. För Eva med, vad jag vet. Och jag undrar Ingela, var är inspirationshålet?
Kan det vara norrut?