onsdag 29 juli 2009

Gröööönt....

Hall och trappor gröna - klart!

Altanen tar form, nya brädor ersätter ruttna och snickaren ser glad ut. Jag bjöd honom på oxfilé och rött vin. Det var det väl värt. Och själv smaskade jag i mig fisk och ville minnas hur det var förr. Det vill säga alla platser vi målat på.

Minns då vi flyttade ihop i ett litet hus vi hyrde på andra sidan sjön i Brunflotrakten. Så vackert, så mysigt, så off. Men vi planerade och tapetserade, köket blev smårosigt i gulbrunt. Sovrummet djupgrönt. Vår fina lilla trappa blev illröd med polkagrisrandig tapet därtill. Resten var modernt, det vill säga tråkiga beiga färger. Men vi trivdes och flyttade sen glatt in till stan då vi inte riktigt trivdes så mycket som vi gjort i början. Mest beroende på avstånd och lust på egen lägenhet.

Vi satte igång med att renovera och tapetsera och måla, mest minns jag att vi tapetserade det lilla rummet, som så småningom skulle bli barnkammare, i grönt. Det var en billig tapet, eftersom vi inte hade pengar till mer än det billigaste, men jag tyckte den var så vacker med gröna, långa blad och bambustänger! Än idag, faktiskt, skulle jag valt den.

Saken var den att när vi skulle hänga upp våderna gick de sönder. Jag fastnade UNDER en, maken RÖT och jag GRÄT och sen brände jag mig på det nakna vägguttaget och kunde ha DÖTT. Det var fullt slagsmål med tapet och nästan mellan äkta par. Men det gick.

Jag menar, vi är fortfarande ihop. Ja, tapeten fick vi också dit, men vi brukar tänka på den som en äktenskapsprövning. Efter det är vi mer strukturerade och rutinerade, vi väljer bort billiga gröna tapeter med bambumönster.

Jag gillar att göra om. Funnes en rimlig möjlighet skulle jag nog måla om vartannat år. Men att se det nya, det färgglada, det rena... det är livgivande!

/Eva

3 kommentarer:

Evas blogg sa...

Men jisses vad ni är flitiga! Härligt.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Men se där, en till Eva med ruttnande veranda och nybyggnadsplaner! Vilka annorlunda frågor man sysslar med på sommaren! Hoppas det blir fint, av min gamla veranda återstår en ruttnande plankhög men snart är nytt friskt trä på väg om bara banken vill!

Eva sa...

Ja, Evor, det blir fint!
Att äga ett hus innebär att man skaffar sig en gemensam hobby, antar jag. Ibland tänker jag att jag skulle vilja bo i en lägenhet, särskilt om tio år eller så, men ju mer vi gör med kåken ju mer älskar jag det.