tisdag 10 juli 2012

Revival i krogkvarteren

Vi leker turister. Gör utflykter och planerar dagar. Bor lyxigt, villa med trädgård, sol och värme ingår, men vi självhushållar. Jag håller stenhårt min image som köksdiktator och styr upp inköp, middagstider och disk. Sms:ar och skriver lappar när middan är klar i vanlig god ordning. Däremellan kollar vi öppettider och tidtabeller.

Igår gick vi ett par mil i ett stekhett söder, första målet var att uppsöka en restaurang vi varit på ett antal gånger när ungarna var små och vi tillbringade delar av varje sommarsemester i Stockholm. Där hade tiden stannat och en bit av kvarteret förde oss, eller i alla fall mig, direkt 22 år bakåt i tiden.

Det var liksom det som var grejen med semestern när vi åkte runt med tältpackningen i Sverige. Vi hade matsäck på alla utflykter och körde lågbudget överallt. Undantaget var två saker: uteätningen i Stockholm och Leksand sommarland. Restaurangbesöken gjorde tydligen djupa intryck på kidsen, det fick vi generade föräldrar veta då vi hemkomna blev intervjuade angående en artikel om familjer som semestrar på hemmaplan. Sexåringen förklarade glatt att det roligaste han varit med om under semestern var krogbesöken. Stor bild på förstasidan i lokaltidningen.

Ja, ja, åren går och vi gick i alla fall iväg med ett par söner på samma krog igår. Dom minns inget av den, men jag och maken kände oss som hemma. Jag sökte med blicken efter kiosken som fanns tvärsöver vägen, dit  barnen fick springa och köpa godis ibland med alla vi vuxna ville sitta kvar och babbla länge efter maten. Jodå, den fanns kvar, men förvandlad till Thaimatkiosk. Så just i det hörnet, då, kan jag ju inte säga att tiden stått så stilla... Underligt nog ville inte de två unga männen gå till parken efteråt, den som vi alltid lekte i timvis, i samma kvarter.

Efterföljande timmar gick vi i storstadshettan. Vi brukar göra det på stadssemestrar - vi går. Alternativet skulle kunna vara att softa på nån strand, men tyvärr, jag är alltför rastlös för det. Stadssemestrar passar mig bra. Shoppar gör jag sällan, men släpar gärna hem måltider i stort och smått format. Så skedde även igår då vi avslutade dagen med att samla ihop alla våra barn (nästan) och äta grillat ihop. Sånt händer inte ofta nu för tiden - att vi träffar alla, menar jag. Det handlar nog lite om Muhammed och berget, nu. Några dag- och kvällsbilder på fint folk i min närhet:

En krog på söder

Wille

Thomas

Elisa

David

Staffan

Ufo

Till vår förvåning släckte Stockholm ljuset redan vi halvelva....
Jaha, dagen drar. Mot nya återbesök. Inte ofta man får förmånen att semestra med vuxna barn, inte. Det gäller att vara följsam. Men kökshäxan viker sig icke!
//E

3 kommentarer:

skenbild sa...

Ja Blecktornskällaren har spelat en central roll för mig med. Ett tag när jag gick på Konstfack försökte vi ha "engångiveckanträffar" där några stycken. Oklart varför när det var bar på skolan varenda kväll... Har du tänkt på att skylten nog var blå förut? Har jag för mig. Nu kommer jag förresten ihåg varför vi skulle vara just där. Det var vi elever som bodde på Barnängen som genomdrev det för att slippa åka buss till Karlaplan igen på kvällen. Funkade väl sådär, alla bodde ju inte på Barnängen.

Eva sa...

OK - då gör vi det till stamställe igen. Nån gång kan vi käka där allihop. Vi skulle förresten heller aldrig ha gått just dit om inte vi bott på Barnängen första gångerna vi semestrade här.

skenbild sa...

Plankstek har jag för mig. Det är (var) ett sådant ställe. Åsså Tom Waits på jukeboxen. Fast den är väl borta..

När en ny årstid håller på att födas fram...

...blir jag alltid så trött. Det är som om jag själv är med och krystar. OK, liiiite lättare förlossningar har jag framåt vårvintern. Men ...