EFIT - gårdagen dokumenterad med Ett Foto I Timmen.

06.00
Irriterat konstaterar jag att jag satsat helt fel i mitt kaffekoppssamlande enligt en intressant artikel i en tidning. Den här går fetbort, som ungdomarna skulle uttrycka det. Fel färg, fel form, fel allt. Suck. Serverar mig själv morgonkaffe i en blå mugg från Indiska istället.

07.00
Promenerar genom huset med den blå muggen från Indiska i handen. Planerar dagens slit med huset som snart, alldeles snart, ska läggas ut till allmän beskådan för att förhoppningsvis locka en köpare. Det känns sisådär. Det har jag aldrig varit med om. Övar mig med att lägga upp bilder själv i cyberspace.... Passerar hallbyrån på väg ut för att lukta på stans morgonluft. Byrån skvallrar om vissa pågående aktiviteter.

08.00
En stämningsfull bild av en jordplätt i trädgården. I väntan på grönskan.
En djävulsmaskin rev bort och utplånade resterna av den vackra syrenbuske vi en gång hade. Som allra vackrast var den när vi hade studentfest för första gången i huset. Sonen poserade framför de lila blomstren innan tröttheten efter ett dygns festligheter tog över. Sen kom det där fläskiga snöfallet en oktoberdag och dödade syrenen och ett flertal träd i området. Vi hann rädda äppelträdet, i alla fall.

09.00
Var ska man börja? Förberedande arbete inför flyttfotografering. Det mesta är nog gjort i sovrummen. Här är ett gammalt foto på världens finaste tjej. Hennes rum står tomt sen något år tillbaka, men har man tur gästar hon någon gång med en översovning och har för säkerhets skull lämnat åtminstone en morgonrock.

10.00
Återställt. Gardinerna valda av en sjuåring som inte var allt för förtjust i flytt till hus från lägenhet. Men med egna färger valda kändes det nog ok. Rosa väggar och sommargröna gardiner med fjärilar på kappan. Svärmor sydde eftersom vi höll på med målerier och tapetsering här och var. Undrar hur det kommer att se ut sen... 

11.00
Nästa rum - mitt pysselrum, men före det pojkrum för lillelillebror. På sängen står en klenod upphittad i förrådet. Det är en värld omskakad av en jordbävning, ser det ut som. Bara det att i mitt naturkatastrofsäkrade hus är vissa möbler fastlimmade. Fåtölj, stereobänk och hylla står kvar, medan soffan är knäckt, bordet är kastat mot väggen och hur är det egentligen med husets dam? Hon bröt nog nacken. Tyvärr. Men Mona-Lisa sitter säkert, evigt leende.

12.00
En teckning hittar jag i gamla dagisbilder. Staffan har just börjat dagis, vilket han inte var så överförtjust i. Dock var han mer än villig att presentera sin familj på papper. Jag är glad att jag får ha grön tröja. Sparar bilden för att senare låta en expert (ej bildlärare) göra en djupanalys av den: varför har pappafiguren inga ögon?

13.00
Allt mitt hobbymaterial är sedan länge nerbantat till en plåtportfölj. Men gardinerna som grannen och gårdfarihandlaren Nils tillhandahöll har jag sparat i fyrtionio år och kommer att ha dem överallt där jag behöver inspiration och påfyllning i fantasin i mitt skrivande. Överkastet är en kvarleva från sjuttiotal, passar mig bra. Det gröna, alltså. Klart för start, rum nummer två.

14.00
Fika. Gör tårta. Bara för att. Men vad nu? Målarfärgspinne i kökslådan? Nå, vittnar om kaos...

15.00
Tar bort alla teckningar som hängt i trappan till nedre plan för att pryda kala väggar. Där har de hängt i 16 år. De senaste tio åren har det retat mig eftersom jag varit less på dem. I tio år har jag inte gjort något åt det utan hoppats på att lusten skulle infinna sig. Nu har de åkt. I sopkorgen, ungar, förlåt. Men jag har MASSOR av era gamla bilder kvar ändå. De var dammiga och en spindel gnagade på en, så det var bara att slänga. Men det ser tomt ut. Det gör det.

16.00
Någorlunda återställt. Den självlysande stjärnhimlen lyser i natten. Davids val av tapet på väggen vi satte upp för att dela upp gillestugan i två rum. Ett arbetsrum med pappas dator (för sexton år sen hade vi EN dator i huset) och den andra större halvan åt en 11-åring. Då hade vi ingen bäddsoffa utan säng som stod högt upp under taket med plats för skrivbord under. Sonen slog huvudet i taket när han vaknade.   

17.00
Älstingens rum. Från början. alltså. Här invigdes huset med övernattning av Staffan och hans bästa vän. På morgonen efteråt när vi kom med diverse flyttprylar konstaterade de med darr på rösten att det spökade. Det är ovanan att bo i ett trähus, det är som hos mormor, tröstade vi. Men icke. Spöken var det. Fast vi har inte sett och hört så värst många efter deras övernattning. Troligen skrämde de två trettonåringarna spökena på flykten för evigt. Bergsprängare, chips och läsk kan driva andar ur hus. Det tror i alla fall jag.

18.00
Går bara förbi.....En gång pannrum. Numera nåt annat. Ej återställt ännu.

19.00
Vi lagar middag hos fina mamma i stället. Vi provar omvänd ordning. Nåt helt nytt för morsan som morrar över tidens gång. Sitt och gör nåt, fila naglarna eller lös korsord, jag lagar mat och fixar, säger jag. Bestämt. Jag ska i alla fall diska, säger hon lika bestämt. Okej då. Och så ska hon prompt betala efterrättstårtan. 

20.00
Köksbordet förvandlat till målarverkstad. Nu ska listerna laseras och sättas fast. Lite kökspimp, så ser det genast trevligare ut. Nu har vi kommit så långt att en fredagskväll med flyttrenoveringspyssel är roligare än allt annat. 

21.00
Listerna torkar, pannrummet får vänta, nu ska handen träna blyerts. Vad som helst rinner ur pennan medan hjärnan komponerar barnboksidéer.

22.00
Sovrummet nästa. Dags för rekreation och dygnsvila. Här ligger en "tavla" som icke får förgöras. Eller så slänger jag den efter noggrann domumentation. En samling inbjudningskort som jag hittat i den allmänna röran. Kalastiden var en kul tid. Vi vuxna var lika sugna som barnen, för ofta betydde det kafferep och timvis med trevligt babbel över kakfaten och lekande barn i bakgrunden.

23.00
Godnatt Slingerväg nummer tio.

/E