tisdag 30 juni 2015

Vi rör oss inte.

I alla fall inte inomhus.
Idag fick vi en skylt som vi har satt upp på huset. Säljes, står det. Inne är det fortfarande visningsfint. Eller nja, nästan. Det verkar som om vi börjar bo in oss igen efter flera veckors stretande mot "det perfekta hemmet". Det är oordning på filtarna i soffan, det står disk kvar på diskbänken tills någon orkar flytta på den, det hänger tvätt i tvättstugan och det finns (ve och fasa!) tandkrämsrester i handfatet. Dessutom är det nu ogräs i min nyplanterade lilla kryddträdgård (lugn - det rör sig om en plätt stor som en kaffebricka. Odla ska jag göra SEN. I växthus.)

Ja, det tyder på att vi får göra ett ryck igen inför nästa visning som är på måndag. Då har man en hel söndag på sig att pimpa om man vill.  Och det vill vi ju. Så många som möjligt ska begripa att de vill ha just detta hus. Helst igår.

I kväll styrde vi upp sommaren lite och tog en tur på nästa tio mil på hojen. Det luktar sommar, björklöv, skog och jord... I kväll körde jag med visiret öppet nästan hela tiden. Inte förrän i kväll har det känts som sommar på riktigt och jag fattar att vi har slitit rätt hårt sista tiden. Vi har också, trots mammorna som vi ser efter, tänkt oss en liten resa. Om man planerar bra kan man kanske åka en vecka. Livet ser ut så just nu. I övrigt är det stilla. Jag upplever en djup harmoni just nu. Eller är det vacuum innan något stort händer, vad det vara månde..?

Jag ritar rätt mycket och pennbudgeten är överskriden. Jag släpar mig lojt genom huset, promenerar strängt en timme varje dag, besöker mamma och ritar igen. Kör en sväng på hojen. Klipper lite gräs.
Väntar på något. Men harmonisk, Skönt.

Det är fortfarande ljust, solen lyser in i hallen och vi hänger i soffan. I morgon är det slut på juni.

/E

Inga kommentarer:

LJUVLIGA VINTER!

Det trodde jag ALDRIG att jag skulle säga, men faktum är att jag har hittills älskat januari med hull och hår. Jag har skottat, jag har p...