torsdag 9 juli 2015

Hur kan det bara?

Hur kan det bara regna och vara sånt infernaliskt skitväder???
Jag bryr mig inte om hetta och steksol, men ljuset, det livsviktiga ljuset, det saknar jag. Och nu är det snart för sent. Visst, några dagar står man ut för då kan man röja i huset och baka och tvätta och stryka och sånt som tydligen hör semestern till (enligt nån övercheck pajas i radio). Jo, jag bakade bullar, hör och häpna, och kände mig som mamma till fyra busungar igen. Sen tog energin slut. Jag har rullat tummar, suttit stilla och tänkt, gått en timmes rask promenad och tittat till mamma. Börjat på en deckare som inte vill hugga tag i mig riktigt än. Antagligen är detta den ultimata vilan. Men ändå. Att inte kunna njuta ute mer än vad som skett hittills det tär på humöret, känner jag.

Ingen hojåkning, heller. Aldrig, sen jag skaffade min första motorcykel, har jag kört så lite fram till denna datum någon sommar. Snart ska vi iväg på en tur (om det funkar för mammor och hus) och då blir det åka av. Planerna är att ta ut svängarna på så liten tid som möjligt. Med körovana. Det sa jag till maken också. Suckade tungt. Han svarade inte, suckade också. Nå. Så fort solen tittar fram ska jag köra fram och tillbaka till Trondheim. Typ. Se på havet. Köpa en chokladkaka och en påse räkor och åka hem. På samma dag. Det är en bra rutt, bra plan. Den kör vi på.

Det positiva ändå med detta väntande (för väntan är det, på bättre väder, att huset ska bli sålt, att vi ska få flytta och att man ska få träffa några av dom där bortflyttingarna nån gång snart) är att jag ritar MASSOR. Jag skyndar mig att ta vara på dagsljuset. Från 6.00 är jag uppe, frukosterar och planerar nästa bild. Det gillar jag. Trots väder och väntan. Och när jag letar bildinspiration bland alla mina tusentals foton så kan jag samtidigt drömma om äventyr på hojen och allt jag upplevt och känna mig rik. Och lycklig.
Sånt här, till exempel:

Skärlöv, Öland

Kalmar

Oslo

Polcirkeln

Kullen i Skåne

Snickargården på Saltkråkan

Kystriksveien - världens vackraste resa

Visby. Lelleträffen.

Atlanterhavsveien

Trollstigen

Alla färjor överallt

Efter en vaknatt till havs. Lökken, Danmark

Bergen

Skagen




Ja, det är bara att känna sig rik. Som sagt.
/E



Inga kommentarer: