söndag 28 mars 2010
Äntligen påsk!
Men är det inte för underbart!
På gården ligger den forna julgranen och väntar på att bli bortkörd den dagen husbonden samlat ihop tillräckligt med skräp för att köra ett storlass. Just som jag såg den bruna barrlösa pinnen fick jag en idé: recycling på hög nivå! Vi ska ju ha ett påskträd, det har vi alltid haft vid bron! Tradition sedan barnen var små och uppskattade färgglada fjädrar och godispåsar och vi hemgjorda påskkäringar och skolpysslat påskpynt.
Sagt och gjort. Jag vidtalade maken som som alltid supportar mina idéer med hurrarop.
Så om ni ser en begagnad julpinne vid vår farstukvist pyntad med fjädrar och bjäfs så är det planerat och med tanke på god återvinning och naturligtvis med respekt för allemansrättens förbud mot att avverka i onödan.
Själv rymmer vi till Hovde.
//E.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Jag har ofta en känsla av väntan på något. Eller längtan. Jag vet inte vad det är, det finns där, subtilt. Ibland har jag kopplat den till ...
-
….då packade vi motorcykelväskorna och for mot havet och Höga kusten. Det är nåt skumt med Höga kusten. Jag får lite obehagskänsla då jag ...
2 kommentarer:
läskig bild hahahaha
Läskig?
Det ska jag säga dig: jag känner den där påskkärringen väl och finare och bättre finns inte!
Skicka en kommentar