söndag 25 november 2012

Lite snö så...

...kanske man kommer i stämning.

Igår släpade jag fram jullådorna. Släpade!
Något gör att jag inte tycker det är bekvämt längre att dubbelvikt backa mig ut ur förrådet släpandes kofferten med juleljus och stjärnor i ena handen och tomtefar i den andra. Tomten sprang tillbaka in meddetsamma. Han fick vara, det är ju ett tag kvar tills han ska fram.

En titt ner i kofferten sa mig att jag nog hade bråttom sist jag hade nåt med den att göra. I början av januari, skulle jag tro. Det var ingen ordning alls. Stjärnor och porslinstomtar och julgransfot i en enda röra med lite glitter och krafs däremellan. Jag blev sittande i trappan med en liten trave tomtekort handgjorda av barnahänder. Det var då jag kom på att jag saknade julen.

Julen - det är det där fenomenet som uppstår när man har småbarn hemma. När allting blir spännande och allt man gör har med ungar att göra. Julbaka, pynta och pyssla och slå in och smyga och viska och längta och bara ligga och titta på granen och veta att tomten kommer snart eller kom igår. Plötsligt förstod jag varför de gamla mammorna ibland säger att dom inte tycker det är nån vits med julgran. Vi har alltid stirrat på dom helt oförstående och frågat:
"Va? Ska du inte fira jul, du?"

Dom har ibland försökt med att säga att det räcker med ett par juldukar och en kaksort. Ljus har man ju ändå under vintern lite här och var, så... Men då har vi vuxna barn protesterat och sagt att det är lugnt, vi fixar julgran och två kaksorter till, sitt i båten, ta det lugnt. Allt ska bli som vanligt. Och så har mammorna haft julgranar och kakor trots att det är glest med besök så fort juldagarna är över och alla åkt hem till sitt.

Men under juldagarna då? Då alla ändå vill glittra ikapp med gran och ljus? Dessutom har jag den stora glädjen att fira med ett stort gäng i år igen. Det är ju toppen! Nästan alla barn hemma ett par dar och jag får duka långbord och koka skinka. Hur vore det om inte man hade pimpat kåken på traditionellt vis? Ja, inte hade det varit kul, inte. Men ändå...
Som jag sagt tidigare, det kryper fram lite då och då, skulle det inte vara helt fel att fira jul i sol och värme och låta granen stå kvar i skogen. Som mamma säger ibland: julen är bara rolig när man har småbarn omkring sig. Jag upptäckte just att jag är precis likadan! Kan man hyra nån liten unge nånstans tro? Jag ska ta reda på det.

Lite julminnen att mysa åt:


Julen då allting barrade

Julen då allt var handgjort

Julen då tomten var en skrämmande figur

Julen då man förstått vitsen med tomten

Julen då tonårsgrabbarna klädde granen 

Julen då tomten kom med Janne Önnerud


//E.

Inga kommentarer: