TRETTIOFYRA år sen! Är det inte ett halvt liv? En evighet? Men ändå känns det som igår. I alla fall nu när vi är där och pysslar utan måsten. Huset är tomt och vi behöver ta hand om det. Våra 80-talsblommiga gula tapeter i köket och ultragröna sovrum....allt finns kvar. Fundersamt kokade jag kaffe på spisen vi köpte (eller fick?) för trettiofyra år sen. Mindes första sommaren då vi skulle bli vuxna sambos med eget hus. Även om vi bara hyrde av svärfar så var det eget hus, med allt vad det innebar. För mig betydde det saftning och syltning och såpskurade mattor, precis som det var hemma där livet börjat. Med liv och lust satte vi igång. Dagboken skvallrar om marmeladkok och dockskåpsfint till jul. Fiske och sommarfester, strul med frysdass och vatten, uppbrutet golv och dränering, åska och snöstorm och oplogad väg. Hobbyrum med en gammal skrivmaskin och ett staffli och fem kattor. Så var det.
Den 9 oktober 1982 flyttade vi därifrån. Då var vi nöjda på det avskilda lantlivet utan grannar och bussförbindelser.
Jösses, vad vi har förändrats på trettiofyra år! Jösses, det hände ju fyra barn mellan då och nu!
Just denna helg har de två yngsta arbetat hårt för att röja buskar, gräs och allsköns bråte utomhus tillsammans med oss päron. Lite kul har vi allt haft, ändå. Vid fikat på altanen i gassande sommarsol kändes det ....
.....spännande - det är vad det är. Om nån vill låna ett mysigt torp på landet med bra fiske och lugn och ro en kvart från stadens brus, så hör av er till oss.
 |
| Inflyttning, midsommar 1979. I lång bomullsklänning, träskor och knästrumpor poserar jag på brunnen. |
 |
| Långt senare, världens finaste Therese slår gräset ovanför jordkällaren.... |
 |
| ...och världens finaste Thomas återgår till skräplastning efter fikapausen. |
Somliga bara roar sig, som ni hör....
//E.
3 kommentarer:
Nu har ni varit nostalgiska. Dags att sälja kåken och gå vidare. När man inte är 25 längre vill man ha något annat att göra än att oroa sig för att det regnar in i ytterligare en kåk man ändå inte hinner vara i. Det var ord och inga visor va? Ärlighet varar längst vettu.. Sälj och ta en längre semester. Östersjökusten runt t.ex. Se världens längsta hus (4km) i f.d. DDR. Planera en hösthelg i Paris. Köp en katt. Börja knarka.
HÄRLIGT!!!
Fast vi kan ju hyra ut den och bli rika så vi kan åka till Paris både höst och vår. Vore fint det.
Hyresintäkten kommer att gå åt till att laga taket. Sen blir det en sättning i grunden och då måste schaktfirman dit. Sen...
Enda sättet att få lite personlig frihet är att minimera ägodelarna till det nödvändiga.
Skicka en kommentar