....då vi blev vettskrämda av min mobil. Helt plötsligt började den spela högt (och jag menar HÖGT!!!) en av mina rocklåtar som ligger i ljudfilen. Både maken och jag skrek högt, tog oss för hjärtana och bestämde direkt att det kan vara på sin plats att skriva testamentet. Man vet ju inte om vi håller för dylika situationer en gång till.
Jo, vi skrattade också.... Senare.
//E.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Jag har ofta en känsla av väntan på något. Eller längtan. Jag vet inte vad det är, det finns där, subtilt. Ibland har jag kopplat den till ...
-
….då packade vi motorcykelväskorna och for mot havet och Höga kusten. Det är nåt skumt med Höga kusten. Jag får lite obehagskänsla då jag ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar