Resedagbok. Rapport från en gammal husbil.

Min (eller vår, för det gäller även min livskamrat) tacksamhet för att vi har fått tillbringa semestern med vår yngste son och delvis även med den äldre, är stor. Jag känner mig rik och vet att jag har tur.

Vi drog med husbilen runt halva Norge. Norge som är så vackert att man tappar andan bakom varje hörn. Vi hade en plan och följde den. Först Lofoten, sen Bergen, sen Geiranger och Trollstigen och sen hemåt. Det blev en resa, det, men har man bara två veckor blir det mycket åkning.

Vi tog plats i husbilshemmet på söndagsmorgonen den 14 juli och styrde mot Kiruna. Fredag kväll den 26 juli landade vi i hemmet igen. Det har varit trångt, det har varit svettigt, det har varit mycket god mat och dryck, det har varit hisnande och kanske bitvis långtråkigt men framför allt alldeles fantastiskt!

Bilder och berättelser, varsågod, med förbehållet att vissa bilder är mer en dokumentation av vad vi gjort än planerade foton. Därför bjuder jag på en del suddiga bilder, tagna genom vindrutan, suddiga bilder tagna av snabbt framryckta mobilkameror och så vanliga smygfoton som kan bli lite sisådär. Men ändå. Varsågod, som sagt, jag rekommenderar rutten starkt.

POLCIRKELN

Vi passerar polcirkeln nån gång på eftermiddan och där är det fullt av turister som tar selfies och som beundrar denna fula skylt. Varför alla dessa klistermärken?  Bilden togs i farten, när vi knuffat bilen fram genom folkhopen. Jisses.

KIRUNA

Man måste tydligen äta hamburgare på  EMPES (American style burgers nåt) i Kiruna för dom har ett rykte. OK, bra men som en vanlig hamburgerrestaurang. Tyckte jag. Men är man hungrig är nästan allt ok. Nu kommer snart premiärnatten i husbilen, eller bobilen, som det heter på norska, vilket jag tycker är roligare att säga.

ALTA CAMP KIRUNA

Så här blir det första natten. Med utsikten över sjön Alttajärvi, insikten att vi behöver en adapter till elstolpen, (vilket den otroligt trötte men genomtrevlige campingvärden fixar) och mätta på hamburgare sover vi. Nästa dag ska vi utomlands nånstans efter att ha passerat Abisko. Det ska bli spännande att korsa gränsen i dessa nordliga trakter. 

TORNETRÄSK

BJÖRKLIDEN

Dags för lunch innan vi åker in i Norge. Vi ska beskåda Lapporten. Men den vill inte visa sig, regndimman hänger ner över den berömda utsikten så vi bara gissar hur det skulle te sig. Liiite hjälp på traven får vi när vi jämför med alla vykort som säljs. (Skickar folk vykort? Trodde det vara bara jag...) 

NU BÖRJAR DET....

Vi har kommit till Norge och nu åker vi ut mot Västerålen, norr om Lofoten. Glasspaus och bensträck i Bjerkvik, sen åker vi för att hitta ett lämpligt ställe att ställa bobilen på.

LÖDINGEN

Vi pausar i Lödingen, en liten fin ort på Hinnöya, lagom avstamp för en sightseeingdag innan stora valsafaridagen.

Vi upptäcker att vi bott här förr och minns att det var en jättebra pizzeria här. Vi promenerar dit och blir inte besvikna den här gången heller. (Att det är en bra pizzeria avgör jag, som aldrig äter pizza utan alltid väljer nån sallad. Den man får här är inte ett hopkok av pizzatoppingar, den är vällagad och suveränt god.) Nästa dag ska vi rulla mot Svolvaer och tänker oss även vikingamuset Lofotr i byn Borg. 

LOFOTEN
vägvyer

SVOLVAER
Liten stadstur i Lofotens "huvudstad" och riktigt fin lunch på DuVerden på Hamnpromenaden.

MATBILD
Okej då. Ceasarsallad på DuVerden. 

BORG
Vi närmar oss vikingabyn

LOFOTR

Vi besöker Borg och vikingamuseet och tittar nere i den lilla hamnen där man kan få segla med ett vikingaskepp om man skulle få lust. Dock är kön lång och segelturen tar ett bra tag så vi avstår. 

VIKINGAHUSET PÅ BORG



VIKINGAR PÅ BORG

Efter att ha sett vikingar, torkade fiskar i klasar, vikingaskepp och diverse vapen och hantverk reser vi närmare Andenes där vi ska på valsafari nästa dag.

Vi hittar Gullesfjord camping på lagom avstånd från Andöya efter en vidunderligt naturskön resa. En camping som ligger nerbäddad mellan massiva fjäll och berg. 

VÄGVYER
på resan mot Andöya, nordligaste ön i Västerålenarkipelagen

ANDENES CAMPING

Vi har tur och får en plats på Andenes camping nästa dag. Eftersom vi ska på valsafari sent på eftermiddagen och inte väntas tillbaka in till land förrän på kvällen får vi lov att markera att denna stolpe är vår, med en liten handskriven lapp och silvertejp - bra det. Dessutom ställer vi ut ett litet bord och en stol så att alla ska ha klart för sig att här är det upptaget. 

VALSKELETT

Innan vi får gå på båten blir vi grundligt guidade i valarnas värld. Fyra guider som skötte engelska, tyska, italienska och norska försökte överrösta varandra inför sin lilla grupp. Bitvis gick det riktigt bra. Spännande att se vad man förhoppningsvis skulle möta, eller åtminstone få en skymt av, ute till havs.

DUKTIG GUIDE 

TILL HAVS
Japp, då börjar spaningen. Det blåser rejält och skeppet gungar. Några spyr i påsar och andra äter kex och soppa.

"DIVING!!!"

Vi har turen att stöta på fem kaskeloter och då får vi snabbt lära oss att när man ser en val rusar alla fram med sina kameror och väntar på guiderna som skriker när det blir dags för valen att dyka ner och man kan få se den där stjärtfenan och ana storheten på havsvidundret. 

ANDENES
Efter valsafarin och en god middag i husbilen går vi på upptäcktsfärd längs havet.

SISTA NATTEN I VÄSTERÅLEN OCH LOFOTEN NÄRMAR SIG

EN SISTA BILD FRÅN ANDENES

MOT LÖDINGEN IGEN
och färja mot fastlandet. 

FRÅN LÖDINGEN TILL BOGNES ÖVER OFOTFJORDEN

KRÅKMOTINDEN
Läskigt berg på vägen...

FAUSKE CAMPING
Nu är vi på väg till Bergen via riksväg 17, världens vackraste resa, som man säger.

RIKSVÄG 17, KYSTRIKSVEIEN LÄNGS HELGELANDSKUSTEN
Vägvyer

SVARTISEN

Europas lägst liggande glaciär skymtar i hettan. Holandsfjorden ser svalt grön ut och det skulle vara skönt att slänga sig i...

Vi svalkar oss med glass i stället. Och faktum är att alla de tunnlar vi passerar i Norge denna dag känns som ett andningshål i den osannolika värmen.

HOLANDSFJORDEN

KYSTRIKSVEIEN
Vi fortsätter längs Helgelandskusten. Bakom varje krök - ett nytt landskap.

NÅNSTANS VID EN FJORD...

Vi stoppar resandet för en paus vid vatten på en parkering och fricampar med god mat och dryck och vila för chaffisarna. Vi har passerat Kilboghamn och fjället i bakgrunden heter nog Bogfjellet, enligt vad vi gissar med hjälp av en karta. 

PAUSBILD

Vi tar oss en funderare och lämnar Kystriksveien för att ta den något snabbare E6an. Detta för att vi ska komma till Bergen lite tidigare och kunna spendera några dagar där. Vi vill hinna så mycket som möjligt... Vi kör till Vikhammer norr om Trondheim och övernattar. Då har vi ännu inte en aning om äventyret Jotunheimen när vi ställer in GPSen på snabbaste väg...

DOVREFJELL

Efter att ha passerat Trondheim och Dombås börjar ett nytt äventyr som sagt. Nu ska vi åka över Jotunheimen...

"ta det lugnt ner från fjället..." meddelar han som bor i Bergen och väntar oss. "Det är lugnt!" skickar vi tillbaka utan att veta att vi ska ta oss fram på skrovliga småvägar i dimma och regn, låååångt från civilisationen.

FARDALVEGEN

Efter att ha kört i dimmiga (lika bra det med tanke på alla stup man slapp se) bergen och hoppats på rätt vägval när vi tvekat om GPSen visar även skoterleder och vandringsstigar kommer vi till en minitrollstig som leder oss ner till Övre Årdal. Bilar vi möter får backa. Om det går.

Bromsarna håller, tack och lov. Utmattade och lite darriga blir det matpaus och beslutet att övernatta på behändigt avstånd från Bergen, nånstans på platt mark.

BERGEN

Vi kommer till ett varmt och fuktigt Bergen och får veta att det är The Tall Ship Races i stan och packat med folk på Bryggen som ska titta på båtar och turista. Vi turistar vi med efter att ha blivit bjudna på lunch av Bergenvärden på fin restaurang. Nu ska vi stanna tre nätter. Turligt nog finns en bra ställplats för husbilar med lättsam möjlighet att ta sig till centrum med bybanan. Förutom umgänge med den Bergeninflyttade sonen ska vi njuta av värme, sol och god mat och en fantastisk stad. (Jo, det brukar ju regna som bekant, men inte när vi är här, så klart...) Bilder från Bergen:

SAEVERUDMONUMENTET

BRYGGEN

BLAND HUSEN PÅ BRYGGEN

FLÖYEN
Med utsikt över Bergen. Efter en halvtimme i kö i svidande sol var det ändå värt att åka upp hit för utsikt och iskall öl.

BYPARKEN

Vardagen kallar, dags att vända hemåt. 

Vi har bestämt oss för att ta vägen hem över Geiranger och Trollstigen.

Hejhopp!

ÖVERGÅNGSSTÄLLE FÖR GETTER

VÄGVYER
från fylkena Sogn och Fjordane och Möre och Romsdal

PÅ VÄG UPP, UPP, UPP...

GEIRANGER

GEIRANGERFJORDEN FRÅN ÖRNVÄGEN

Vi passerar Geiranger och att få en plats på campingen kunde man ju bara glömma. Vi satsar på att ta oss upp för Örnvägen och helst hitta en plats i skuggan.

GEIRANGER FRÅN ÖRNESVINGEN

GUDBRANDSJUVET
Vi hittar en fin camping i Valldal någon mil från Trollstigen och där stannar vi och tar sats inför sista natten i husbil.

VÄGVY
Mot Trollstigen

TROLLSTIGEN
framför fötterna. Nu ska vi köra ner i dalen efter glasspaus i den kvalmiga hettan som hänger kvar även här uppe.

NERE PÅ MARKEN IGEN.
Ja, då har vi passerat den fantastiska vägsträckan och följer älven Rauma mot Åndalsnes där vi ska stanna och titta på Europas högsta raka bergvägg. Huvva.

TROLLVEGGEN

TROLLVEGGEN

Nu har vi bara att åka hemåt. Det blir en tuff färd i värmen men trots en fin resa med många minnen och som alltid nöjda efter turer i Norge längtar vi efter våra egna sängar. Husbil är kul. Trångt, bekvämt, lyxigt, skumpigt och bullrigt. Nu har vi gjort den - resan vi planerade långt före jul. Som jag sa i början: rutten rekommenderas. Men ta en vecka till och åk hela Kystriksveien och stanna på Jotunheimen och laga mat eller nåt. 

Återkommer om ett annat äventyr.

//E