HOHO, nu är hon tillbaka vid tangenterna.

 Eftersom vi har hus och eftersom vi har en altan vill vi ha en bra altan. Gärna som man kan sitta fler än sex personer på eftersom vi är rätt många är nära och kära dyker upp. Den här altanen tar all vår energi nu. Varenda ledig stund har det snickrats och målats och snickrats lite till. Det har varit ett himla stök med att riva bort den gamla och fräscha upp med en ny. Har man inte sysselsättning fixar man sig.

Men helgen såg lovande ut när det gällde väderlek så vi tog hojarna och körde runt Norge. Nej det gjorde vi inte. Bara ett önsketänkande som slapp ur mig. Jag är så skojfrisk så här på söndagskvällen. Liksom. Nej, men man kan roa sig på annat sätt. Om inte på två hjul så på vatten. Båt och brygga måste lastas in före snön. Inte efter snön, vilket är brukligt i den här familjen. Vi kommer ofta på saker i sista stund. Det KAN vara charmigt och ingår i det som vi tycker är kryddan i livet: plötsliga infall och idéer som genast iscensättes. 

Den här gången gällde det att vara planerad. Men egentligen gällde det min Näktenabstinens. Längtan till stuga och skog började bli oöverkomlig. Så vi packade ner lunchmackan och drog. Varje gång vi åker rakt in i skogen vid Grönviken känner jag någon sorts befrielse från omvärlden. Nu ska vi äntligen till ingenting. Så skönt, brukar jag tänka. Bara skog och vatten. Det tycker uppenbarligen våra grannar också för man varken ser eller hör någon. Jo, det händer att någon skriker en hälsning med en fråga om allt är väl. Man bekräftar att allt är väl och sen är det tyst igen. Perfekt. 

Ja, vi satte igång med att tömma ur båten vatten, dra upp åbäket, förankra och vinterskydda. Sen såg vi på varandra och tänkte att vi ju behövt båten för att vinterförankra bryggan. Jaha, sa maken, då får vi väl åka med bryggan då och fiska upp fästena från bojarna. Så det bar sig inte bättre än att vi tog en tur på sjön med bryggbåten, vi. Kaffet och mackorna var med och det var nästan som sommar igen.  Gårdagen blev fullkomlig. Jag är bara så djupt och innerligt tacksam över detta ställe. 

Tänkte bara ni skulle veta det. Igen. 

Checkade att Ön ligger kvar. Allt ser ok ut.

Lagom plats för fika

Så där ja. Nu lämnar vi vikens vatten för i sommar. 

//E