Äntligen

Äntligen.
Första middagen på altanen. Röjde en plätt - d v s bordet och sex stolar skurades. Sen satt vi där och åt grillmiddag. I linne, shorts och solsken. Äntligen!

Innan dess åkte vi en tur med hojen (äntligen) och njöt av att bara göra det. Lite muttrande från min sida dock när jag upptäckte att bromsarna låg på och jag körde fast helt enkelt. Det osade bränt och rök om framhjulet när jag med våld tvingade cykeln över gatan för att åtminstone inte bli hajmat mitt i vägen. Inom mig såg jag sumpade dagar med perfekt hojföre den närmsta tiden, men mekanikern finns ju alltid där och skruvar till det.
- Haru skiftnyckeln påre? frågade han.

Borde jag väl ha, kanske. För ett tag sen råkade han se att jag hade hans favvoskiftnyckel i min handväska. (Kan alltid va bra att ha: fixar sadel på eminent damcykel, slå i skallen på rånare, banka in spik i altangolv som man river sig på, osv. För att inte tala om alla skruvar som fanns på barnas lekfordon för hundra år sen och sedemera min egen motorcykel...) Sen dess får jag nog inte ha den längre. Med en suck hängde jag den på plats i verkstan efter femton års tjänstgöring i väskan. I alla fall slutade allt lyckligt som vanligt och vi kunde göra vår tur. Äntligen.

Sen marinerade vi kött (fisk till mig) och grillade och grejade i solen. Finns det nåt bättre än lördagar? Alltså - äntligen lördag. Också. Och ett gäng hungriga ungdomar som luktar sig till köket och frågar
- När ere mat?
Jaadå, dom både lagar mat och diskar ifall läget är sånt, men nu råkar jag vara kökschef i huset, som en del av er vet, och det är en del av nöjet. Borde väl sälla mig till kratt- och vårstädningsligan men som vanligt lullar jag runt i kvarteret och hejar på grannarna med glada tllrop när dom vårstressar. Inte jag. Jag gör ju bara roliga saker. Visserligen satte min privata trädgårdsmästare igång med avverkning och jag såg både snöbollsbuske och syrén försvinna under hans motorsågsmassaker, men vad gör det? För jag såg att krokusarna som nån föregångare planterat hade kommit upp - äntligen!

Och nu, äntligen, halvljummen aprilkväll, ungar utspridda på lördagskul och jag och trädgårdssmekanikern delar på en iskall öl i soffan. Kanske jag får lust att vårstäda i morgon och sätta upp genomskinliga gardiner i salongen. Äntligen.

Pussokramdå. / Eva