2024 i vår lilla ombonade värld har varit fint. Jag väljer att inte kommentera världsläget, det kommenterar sig självt hela tiden i alla andra forum. Som vanligt har jag samlat bilder från året som gått med händelser som jag särskilt vill minnas.
Varför? Den frågan dyker numera upp titt som tätt inom mig. Men jag själv har åtskilliga gånger gått tillbaka i min blogg där jag hittar saker jag glömt eller som jag vill påminna om igen. Våra ungar kanske också en dag kan ha lite glädje av läsning om hur vardagslivet i Blomängen i Östersund har tett sig under ett par decennier eller vad det nu kan bli. Alltså kan det vara till någon liten nytta i alla fall.
|
JANUARI NOSEWORKGRUPPEN "SMELLING DOGS" Kylan gör att vi söker oss platser att träna hundarna inomhus, vi som träffas varje söndag. Det är otroligt kul att få vara i en större butik, till exempel. Duktiga hundar söker doftgömmor på Granngården. |
|
FEBRUARI EN DNEPR ÅT MORSAN Jag skulle kunna tänka mig att äga en motorcykel med sidovagn...det skulle kännas stadigare och dessutom kuligare att köra doggen i en sidovagn. Sagt och gjort, vi åker till Kinnekulle och köper en bättre begagnad maskin så maken har nåt att pyssla med framöver. |
|
FEBRUARI 94-ÅRSKALAS Vi vet det inte just nu men det är mammas sista kalas, vi firar med rosor och tårta och choklad. Som vanligt. Det är länge sedan mamma hade koll på sina år, men kalas är alltid välkommet. |
|
MARS STOCKHOLMSHELG Vi nyttjar ett presentkort jag en gång fått med så fina ord att jag blev väldigt rörd. Om inte vi kunde ta oss till Broadway måste Broadway komma till oss, en födelsedagspresent av barnen. Det ska bli teater i Stockholm. Tacksamt lämnar vi hunden hos vänner och tacksamt får vi låna brorsdotters lägenhet en hel lyxhelg. Förutom teater blir det umgänge och god mat hos min bror samt ett minnesvärt besök på Nordiska museet och utställningen "Nordbor". |
|
MARS-APRIL PRINSEN FYRA ÅR En vecka i Malmö och många kramar och pussar och glada dagar med lille fyraåringen. |
|
APRIL FEST April är en månad som passar min rastlöshet. Om vi inte är på resande fot har vi ett antal födelsedagar att fira. Det här året fyller ingen jämnt men vi passar på med ett rejält knytis en fin dag då maken just passerat den sextioåttonde milstolpen. Knytis - det är en mycket bra idé på många sätt. |
|
MAJ ÄNTLIGEN BERGEN Som vi längtat. Vi har passat in en helg i sonens liv och har en vidunderlig resa framför oss. Det finns inga andra ord än just "vidunderlig". Vi ska åka via Skalstugan och ner genom Norge och via Tindevegen. Håll i mig - det blir galet upplevelserikt! Första övernattningen sker i en liten stuga i Ljoshaugen. |
|
MAJ TINDEVEGEN Livet känns som ett äventyr! Mot Bergen och Staffan! |
|
MAJ BERGEN Efter att ha åkt ett par dagar kommer vi fram till Bergen. Som vanligt blir vi guidade på olika stadsturer och omskötta med god mat och logi av den här glada killen som råkar vara vår "unge". |
|
MAJ MAMMA Vi tar den snabbaste vägen hem från Norge, efter ett samtal med mammas boende, för att hinna träffa mamma innan hennes himlafärd. Hon pratar med mig över ett glas näringsdryck om norska vänner då hon får höra om vår norgeresa. |
|
JUNI ÅTERSAMLING Mamma, mormor, farmor och farmors mor har gått vidare. Vi var förberedda och mamma har fått sina 94 år på jorden, men mitt i all sorg finns en glädje i att alla samlas för minnesmiddag hos oss. Lille Finn styr in sin pappa och sina farbröder i en soffa för att sen förklara att han är deras fröken. Vi får skratta och det får säkert mamma i sin himmel också. |
|
JULI TRE VECKOR HUSBIL Mot Bergen igen, inte Tindevegen denna gång utan genom denna dal längs Stardalselva. |
|
JULI MALMÖ Husbilsstopp och mys med lilla jämt-skånska familjen. En fika med prinsen kan vara ett riktigt äventyr.
|
|
JULI ÖLAND Vi rundar Syd-Sverige och åker till Öland för ett par dagar hos brors familj. Vi tittar ut över savannen från ett fågeltorn en dag.
|
|
AUGUSTI BOKSLÄPP Nu har min och Elins bok "Hurra för Egon" kommit från tryckeriet och vi ser fram emot releasefest och hårt arbete inför marknadsföring och försäljning. Ett par års samarbete över text och bild är över. |
|
AUGUSTI PENSIONÄR Den allra sistan aw:n med jobbet sedan dryga 20 år tillbaka blir ganska osentimental för min del. Temat för festen är "vi måste ha kommit fel" och jag och tre kamrater tycker att vi platsar som tanter som ska på bönemöte. Ingen vill höra våra sånger eller ha någon psalmbok av oss, dock, men festen är trevlig. Allra helst sedan tantturbanen åkt av. |
|
SEPTEMBER LOFOTEN Min eviga längtan ska stillas än en gång. Vi firar min pension med att åka till Lofoten, eller i första hand till Vaeröya, där inte mycket finns förutom just berg och hav och den där känslan av att komma naturen extra nära. |
|
SEPTEMBER VAERÖYA |
|
SEPTEMBER LOFOTEN Vestvågöy |
|
OKTOBER TRÄDGÅRDSPLANERING Syrenen och delar av körsbärsträden ryker. Planering framåt för fruktträd och buskar och annat smått och gott. Trädgården ser naken ut men först vinter och sedan något nytt. |
|
OKTOBER MAMMAS PLATS En gravsten och jag har nog ännu inte fattat att mamma är borta. Det tar tid att vänja sig, tydligen. |
|
NOVEMBER STORA GRAVTUREN Ja, det är med ett litet fniss, men faktiskt inte alls sorgligt. Jag och min bror återser åtminstone en gång om år gamla trakter tillsammans. Vi kallar den "gravturen" ibland, för vi har ju våra gamlingar i flera led begravda i Åre och Duved. Den här dagen letar vi efter några gravar i Duved men snön döljer det mesta och vi koncentrerar oss på en god lunch i stället. Det blir en trevlig helg med bror och svägerska och en tripp till barndomslandet. |
|
NOVEMBER BARNDOMSHEM Där är det. Som en liten sockerbit syns taket på vårt barndomshem nästan mitt i bilden. Massor av tid har gått och sett så här från ovan, förbisusande i bilen, så är det mesta sig likt. Den där platsen har jag i mitt hjärta för evigt, brukar jag tänka. |
|
DECEMBER HEMMA HOS OSS Tacksamt kan jag konstatera att fler av våra vuxna barn återigen vill komma hem till oss och fira jul. Ja, tre av fyra är väl helt ok. Soffhäng, babbel och god mat är alltid prio ett. Det har som sagt varit ett fint år trots sorgen efter mor. Alla resor vi gjort, vi är ännu hyfsat friska och vi har framtidstro fast vi är snart sjuttio. Mot nya mål, hörni! (Och jo, den där Dneprn, den ska maken fixa till och så får vi se om jag har anteckningar från någon spektakulär resa framöver. Häpp!) God fortsättning. /E |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar