Himlen var blå från tretton och tjugo. Jag hade sytt klart, kastade mig på cykeln och gjorde en tur på några kilometer. Shorts och linne!
Sonen städade huset, symaskinen höll och jag fixade det med bara sju gångers upphopp emellanåt och åtta koppar kaffe och inga svärord. Fyra linneplagg till att använda!
Jag upptäckte också att världen fortfarande är grön!
Så lite som behövs!
Eva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Jag har ofta en känsla av väntan på något. Eller längtan. Jag vet inte vad det är, det finns där, subtilt. Ibland har jag kopplat den till ...
-
….då packade vi motorcykelväskorna och for mot havet och Höga kusten. Det är nåt skumt med Höga kusten. Jag får lite obehagskänsla då jag ...
2 kommentarer:
HURRA!
Du kan ju när du vill..... du ska ju alltid gnälla lite innan du kommer igång.....;-))
Skicka en kommentar